Träna läsförståelse

Även om förutsättningarna för läsförståelse, som bakgrundskunskap, ordförråd, minne och slutledningsförmåga är i sin ordning kan läsaren ha svårt med att förstå en skriven text, eftersom läsförståelse måste övas aktivt. Inte heller räcker det med riklig tillgång till böcker, utan de måste kompletteras med systematisk, medveten, direkt undervisning i läsförståelse. Läsförståelse utvecklas inte automatiskt genom tyst läsning. Även om barnet läser böcker i mängder kan hon fastna på sin bekvämlighetsnivå och varken utveckla sin läsförståelse eller sitt ordförråd. 

Läsförståelse behöver undervisas och övas

I skolan satsar man ofta mycket på själva läs- och skrivinlärningen i nybörjarundervisningen. Därefter borde man fortsätta att undervisa i läsning, i att utveckla lässtrategier, ordförråd och läshastighet hos eleverna. Det är skillnad mellan att kontrollera respektive undervisa i läsförståelse. Att ställa frågor om texten kan ge läraren svar på huruvida eleverna förstått den, men det ger inte eleverna någon hjälp i hur de ska lära sig att förstå den.

De exekutiva funktionerna är viktiga då man lär sig via en text. Arbetet kräver bl.a. planering, motivation och koncentration. De här förmågorna kan övas. Då vi förstår det vi läser drar vi också ganska automatiskt slutsatser, t.ex. genom att se det vi läser som en bild. Läser vi ” Grodan satt på ett näckrosblad, en fisk simmade under bladet”, drar vi automatiskt slutsatsen att fisken simmade under grodan. Vi behöver inte använda något särskilt analytiskt, logiskt resonemang utan bara förstår, för vi känner till en del om grodor, näckrosor och fiskar. En nybörjarläsare måste först göra dessa slutsatser mycket aktivt och medvetet för att lära sig detta, liksom även att planera sin läsning och ställa mål för läsningen. Elever behöver alltså aktivt öva att:

• Aktivera sin bakgrundskunskap (t.ex. genom att se på bokens pärm, rubrik, innehållsförteckning m.m. och tillsammans förutsäga textens innehåll på förhand)
• Planera och övervaka sin läsning (t.ex. genom att sätta ett mål för läsningen, pauser för gemensam diskussion om texten, uppföljning av läsningen genom frågor till eleverna, läraren och texten)
• Identifiera huvudbudskapet i en text (t.ex. genom gemensam diskussion, genom att träna understreckningar, anteckningar och mindmap på basis av texten)
• Sortera bort oviktig information (t.ex. söka det viktiga genom gemensam diskussion, genom att träna understreckningar, anteckningar och mindmap på basis av texten)
• Ta ställning till hur den nya kunskapen kan användas i fortsättningen (t.ex. genom gemensam diskussion, arbete med vidare uppgifter som baseras på texten och temat)

Modeller, exempel och handledning

Man rekommenderar att undervisningen i läsförståelse dvs. strategier för läsförståelse sker med konkret och nära handledning och modellering av läraren. Läraren handleder eleverna i att aktivt dra slutsatser (göra inferenser, övervaka sin förståelse och ta hänsyn till berättelsestrukturen) för att de sedan småningom ska börja göra detta spontant.

Man börjar förståelseövningarna med mycket lätta texter och konkreta exempel från läraren och med tiden minskas sedan handledningen tills eleverna klarar av att dra slutsatser självständigt. Exempelvis behöver nybörjarläsaren konkret hjälp med att hitta ett mål för läsningen eller fundera hur situationen med näckrosbladet, grodan och fisken såg ut t.ex. genom att tillsammans rita en bild av detta.

Läraren kan modellera sina läsförståelsestrategier genom att ”tänka högt” och visa hur han kan veta varför Kalle gråter i meningarna: ”Kalle satt på trappan och grät. Bredvid honom låg den nya cykeln med vridet styre.”

Läraren kan berätta varför han tror att Kalle gråter. Vidare kan han också visa hur han tänker tillbaka på Kalles dag och kanske gissar att Kalle fått sin cykel i födelsedagspresent, eftersom den är ny. Då man sedan läser vidare i texten framkommer det att Kalle fått cykeln redan som julklapp i vintras. Då kan läraren åter ”tänka högt” och visa hur han gör om sin förståelse och överger sin tanke om att cykeln var en födelsedagspresent.

Stegen i processen från att läraren ger handfast handledning i förståelsestrategier till att eleven utvecklas till en självständig läsare kan beskrivas enligt följande:

Att diskutera texter tillsammans med läraren eller i smågrupp är ofta motiverande för eleverna och väcker deras intresse för innehållet i texten. I en diskussion kan förståelsen lyftas fram och eleverna får även stöd av varandra och utvecklar dessutom sin muntliga framställningsförmåga. Vägledd högläsning kan vara effektivare än tyst läsning då eleven konkret, med exempel från läraren, får lära sig att t.ex. kontrollera svåra ord, göra inferenser, ställa frågor till texten och övervaka sin läsning (se exemplet ovan).