Läsundervisningens grunder
Nybörjarnas läsundervisning
Huvudsaken vid läsundervisning för nybörjare är att man framskrider efter barnets egna förutsättningar. Samtidigt är det viktigt att hålla kvar intresse för lärande samt barnets tro på sina egna förmågor. De undervisningsprinciper som används i skolan skall även stöda barnets läsning i hemmet.
Läsundervisningens förlopp
I våra finlandssvenska skolor används olika typer av läsundervisning. Enligt läroplanen 2004 är det upp till läraren vilken metod han eller hon väljer för nybörjarna. Den tidiga läsundervisningen kan till exempel se ut på följande sätt
Bokstav-ljud
I stället för att använda sig av bokstävernas namn används bokstavens ljud. Dessa ljud skriver man och läser man parallellt. Barnet lär sig alltså bokstavens ljud samtidigt som han eller hon lär sig skriva bokstaven. Man övar bokstävernas ljud genom lekar, sånger, ramsor och sagor. Barnet får i detta skede också forma ljudet med munnen och känna hur det känns.
Läsning av ord
Man börjar med korta och ljudenliga ord. Ljuden som man lärt sig kopplas nu ihop med varandra och bildar ord. Detta skede kallas ordavkodning. Bekanta och ofta förekommande ord lärs in som ordbilder på ett lekfullt sätt. Sådana ord är till exempel barnens namn, föremål i klassen och små ord som ofta förekommer i svenskan.
Skriva sig till läsning
En del barn skriver sig till läsning i stället för tvärtom. Detta är helt naturligt eftersom man i årskurs ett undervisar barnen i läsning och skrivning parallellt. Det gör man eftersom de två förmågorna stöder varandra. I de flesta fall utvecklas läsförmågan ändå snabbare än skrivförmågan. Skrivförmågans förlopp går från att lära sig bokstävernas form till att skapa ord och egna texter.
Läsflyt
Läsflyt innebär att man kan läsa en sammanhängande text snabbt och felfritt. Då man uppnått en flytande läsning kan man koncentrera sig på textens innehåll istället för på ordavkodningen. Läsflytet är därför en förutsättning för en god läsförståelse. Det viktigaste man som vuxen kan göra för att barnet skall uppnå en flytande läsning är att låta barnet läsa mycket och helst med stöd av en vuxen. Det är viktigt att barnet har tillgång till olika slags texter med varierande svårighetsgrad.
Läsförståelse
Själva målet med läsningen är att förstå texten. Läsförståelse uppkommer inte genom att barnet läser mycket, utan barnet behöver få undervisning i läsförståelse. Avkodning och flyt i läsningen är avgörande faktorer för läsförståelsen. För att uppnå en god läsförståelse är det viktigt att diskutera och med egna ord kunna berätta vad man läst om.
Källor
Lundberg, I. & Herrlin K. (2005). God läsutveckling. Kartläggning och övningar. Andra upplagan. Stockholm: Natur och kultur.
Reichenberg, M. (2008). Vägar till läsförståelse. Texten, läsaren och samtalet. Stockholm: Natur och kultur.
Sundbaum, K. & Wallstén, S. (red.) (2006). Den hemliga koden. Aktuell forskning om läsning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Taube, K. (2007). Barns tidiga läsning. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Westlund, B. (2009). Att undervisa i läsförståelse. Lässtrategier och studieteknik för de första skolåren. Stockholm: Natur och kultur.