Skrivutveckling

Långt innan barnen kan några bokstäver låtsas de att de skriver genom att göra krumelurer på papper. De kan säga att de skriver som pappa eller mamma.

2. Logografisk-visuell skrivning
Barnet har ännu inte förstått den alfabetiska principen men läser nu ord som bilder. Barnet försöker i detta skede avbilda till exempel M i McDonald’s. Barnets eget namn är favoritordet i denna fas då barnet skriver sitt namn genom att kopiera en vuxens skrift. I detta skede används nästan alltid stora bokstäver.

3. Alfabetisk-fonemisk skrivning
Barnet har nu börjat förstå den alfabetiska principen. Barnen kan dela upp ord i enstaka ljud (fonem) och kan därmed återge dem i skrift. Fortfarande skriver barnet med stora bokstäver.

4. Ortografisk-morfemisk skrivning
Barnet närmar sig nu den vuxnas skrivning. Barnet skriver orden korrekt utan att behöva tänka efter. Skrivprocessen är snabb och automatiserad. Personer med dyslexi når mycket sällan detta stadium i skrivutvecklingen.


Indelningen kan också se ut på följande sätt.

1.    Låtsasskrivning
2.    Bokstavsnamn och stavelser som grund för skrivningen
3.    De tidiga försöken till ljudanalys
4.    På väg mot en mer avancerad stavning
5.    Stavning och morfologisk analys

1. Låtsasskrivning
Barn visar intresse för skrivning långt innan de förstår den alfabetiska principen. Redan treåringar kan ofta skilja skrift från teckningar och bilder. Först skriver barn olika krumelurer som ser ut som skrift. Då barn börjar lära sig hur bokstäver ser ut använder de gärna dem. Det första ordet som barn lär sig skriva är vanligtvis det egna namnet. Barnet förstår ännu inte hur ljud och bokstäver hänger ihop, utan härmar endast skriven text.

2. Bokstavsnamn och stavelser som grund för skrivningen
Många barn känner tidigt igen bokstäverna, men ljuden kommer först senare vid läsinlärningen. Bokstavskunskapen och igenkänning av stavelser hjälper barnet vid de första försöken till skrivning.

3. De tidiga försöken till ljudanalys
Många barn skriver i början som det låter och det kan därför uppstå en del felskrivningar. Istället för skola kan de till exempel skriva SGOLA. Barnet har därmed ljudmässigt inte skrivit fel.

4. På väg mot en mer avancerad stavning
Snart börjar barn se vissa mönster i stavningen och bokstavsnamnen räcker inte mera som vägledare för skrivningen. Trots att barnen börjat fånga upp mönster i det svenska språket blir det ändå stavfel också i detta skede. Ända upp till högklasserna är dubbelteckningsfel av konsonanter de vanligaste stavfelen. Detta innebär också att barnen har en lång väg tills reglerna bemästras helt och hållet.

5. Stavning och morfologisk analys
Om barnet är alltför starkt bunden till ljudmässig analys kan det innebära skrivproblem. Detta eftersom man i skrift bortser från dialekter och inflytande från andra språk. I detta skede börjar barnet närma sig en morfembaserad stavning, vilket innebär att barnen även tar med ändelser och andra betydelsebärande enheter i orden. Att lära sig stava är en utvecklingsprocess som når sin höjdpunkt i en större förståelse för språkets struktur.