Sijainti: Pääsivu › Matematik › För föräldrar › Lagstiftning och förfaranden

Lagstiftning och förfaranden

I den här delen beskrivs olika lagstadgade stödåtgärder som erbjuds barn i förskola och grundundervisning. Syftet är att beskriva stödåtgärderna och hur de förverkligas då ett barn behöver stöd för sitt lärande. I praktiken förverkligar kommunerna stödåtgärderna på lite olika sätt, även om den nya lagförändringens målsättning är att stödformerna blir mera enhetliga i olika kommuner. Närmare information om stödåtgärder och -former i din kommun kan du fråga efter ditt barns lärare eller de personer i kommunen som svarar för ordnandet av undervisningen.

Lagar och förordningar

Lag om grundläggande utbildning och vissa förordningar styr planeringen, ordnandet och förverkligandet av undervisningen. Nedan finns samlat en del centrala områden som särskilt styr de olika stödformer skolan erbjuder. Länkar till lagar och förordningar hittar du i källförteckningen längst ner på sidan.

Lagar och förordningar (pdf, 103 kt)

Att ordna undervisning och stöd

Ramen för hur kommunerna ordnar den grundläggande utbildningen i kommunen bestäms i Utbildningsstyrelsens nationella grunder för förskolundervisningen och i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen. De nationella läroplanerna kompletteras med lokala, kommunala och skolvisa läroplaner där man preciserar gemensamma huvudprinciper och tillvägagångssätt, hur barnens skolgång ordnas och hur stöd för lärandet och skolgången förverkligas.

Inkluderande undervisning

Vid ordnandet av undervisningen försöker man så långt som möjligt tillämpa så kallad inkluderande undervisning. Enligt inkluderande undervisning försöks barnets undervisning ordnas i första hand i sin närskola med de stödåtgärder som behövs. Ifall barnets närskola inte kan erbjuda tillräckliga stödåtgärder för att förverkliga barnets skolgång, ser man efter andra lösningar. I praktiken innebär det att barnet byter till en annan skola i hemkommunen där det finns möjligheter att tillgodose barnets behov och på tillräckligt sätt stöda barnets utveckling och skolgång.

Flexibel gruppering

I den inkluderande undervisningen inbegriper att barnen har möjlighet till undervisning i flexibla grupparrangemang. Stödet som barnet behöver kan variera under skolåren och därför behövs olika former av stöd som tillämpas efter barnets behov. Inom flexibel gruppering används undervisningspersonalen och assistentresurser på ett flexibelt sätt.

I förskolan strävar man efter att stödja barnet inom den huvudsakliga barngruppen och som en del av den övriga undervisningen i form av kompanjonundervisning. Specialläraren eller specialbarnträdgårdsläraren kan då fungera som kompanjonlärare. Barnet kan även få undervisningen i smågrupp eller individuellt av special(barnträdgårds)läraren eller förskolläraren. Assistenten kan stödja barnet i liten grupp eller individuellt, även om förskolläraren har ansvar för barnets undervisning. Barn som har beslut om särskilt stöd och som behöver kontinuerligt stöd kan eventuellt bilda en egen liten specialgrupp. Specialgruppen kan då intensivt samarbeta med andra barngrupper och flexibla grupparrangemang kan tillämpas.

Inom grundläggande utbildning kan barnet få stöd beroende på stödbehov antingen inom allmänundervisning, specialundervisning på deltid eller specialundervisningsgrupp. Inom allmänna undervisningen får barnet stöd främst genom differentiering av undervisning, stödundervisning eller specialundervisning på deltid då specialläraren stödjer barnet genom kompanjonundervisning eller undervisning i smågrupp eller individuellt. Ifall behovet av stöd är stort kan undervisning ordnas i en specialundervisningsgrupp där specialklassläraren ansvarar för undervisningen. Specialundervisningsgrupperna samarbetar ofta med grupperna inom allmänundervisningen t.ex. i enskilda läroämnen. Barnet som hör till specialundervisningsgruppen kan studera något läroämne i allmänundervisningen som integrerad om det ses som ändamålsenligt med tanke på barnets skolgång. Specialundervisningsgrupperna kan verka i samma skolor som allmänundervisningsklasser men även som separata skolbyggnader.

Barnets behov av stöd för lärandet kan variera i fråga om grad och nivå: allt från tillfälligt till kontinuerligt stöd, eller allt från en stödform till flera stödformer. Med hjälp av flexibel gruppering kan barnets stödbehov mötas på ändamålsenliga sätt.

Differentiering

Differentiering av undervisningen är det främsta sättet att beakta de behov och skillnader som finns i undervisningsgruppen. Differerentieringen kan fokusera på undervisningens innehåll, undervisningsmaterial och -metoder, arbetssätt, skol- och hemuppgifternas mängd och tidsanvändningen. Vid differentiering av undervisning är det viktigt att komma ihåg att inte skära ner för mycket på undervisningen, ifall barnet ämnar följa den allmänna läroplanen istället för individuell plan för ordnandet av undervisningen. Undervisningsmiljön och arbetssätten kan anpassas så att barnet erbjuds möjligheter till delaktighet, att de erbjuds valmöjligheter och att eleverna grupperas flexibelt. Genom att differentiera undervisningen kan eleverna ges lämpliga utmaningar och erfarenheter av att lyckas samt möjligheter att utvecklas och lära sig utifrån sina egna styrkor. Differentieringen kan inverka positivt på barnets studiemotivation. Samarbetet mellan lärarna, samt samarbetet med vårdnadshavarna, den övriga personalen och andra sakkunniga stödjer differentieringen.

En form av differentiering är stödundervisning, där det finns möjligheter till individuella uppgifter, individuell tidsanvändning och handledning. Stödundervisning kan ges till ett barn som har blivit efter i studierna eller annars behöver kortvarigt stöd för sitt lärande. Stödundervisning kan ges inom alla stödnivåerna (allmänt, intensifierat och särskilt stöd). Stödundervisningen ges antingen under de lektioner i läroämnet där barnet behöver stöd eller utanför lektionerna. Den kan ges som kompanjonundervisning inom barnets ordinarie undervisningsgrupp, i smågrupp eller individuellt. Vårdnadshavarna informeras om hur stödundervisningen genomförs och om den nytta och betydelse stödundervisningen har för barnets lärande och skolgång.

Specialundervisning på deltid

Ett barn som har svårigheter i sitt lärande eller i sin skolgång har rätt att få specialundervisning på deltid vid sidan av den övriga undervisningen. I förskolan ges specialundervisning på deltid av specialläraren eller specialbarnträdgårdsläraren. I grundläggande utbildningen ges undervisningen av specialläraren. Specialundervisning på deltid kan ordnas som kompanjonundervisning, i smågrupp eller individuellt. Specialundervisning på deltid ges för barn som har svårigheter bl.a. med språket eller artikulationen (t.ex. r- och s-talfel), läsningen, matematiken eller ett enskilt läroämne. I specialundervisning på deltid kan man även fokusera på träning av studiefärdigheter och studiehandledning. Specialläraren kan även fungera som stöd för barn med sociala eller emotionella svårigheter.

Specialundervisning på deltid kan ges inom alla stödnivåer. Innehållet och målsättningen med specialundervisningen samordnas med det övriga stödet barnet får. Barnet och vårdnadshavarna informeras om hur specialundervisningen genomförs. Samarbete och stöd från vårdnadshavarna är viktigt för att genomförandet av undervisningen ska lyckas.

Specialundervisningsgrupper

Specialundervisningen för ett barn som får särskilt stöd kan ordnas inom den övriga undervisningen eller delvis eller helt i en specialundervisningsgrupp. Undervisningen som utförs i en specialundervisningsgrupp som klassundervisning kan även kallas specialklass- eller smågruppsundervisning. Gruppens storlek varierar beroende på barnens behov av stöd, men vanligtvis är gruppstorleken mellan sex och tio barn. Gruppen är barnens huvudsakliga undervisningsgrupp men barnen kan vara integrerade i andra undervisningsgrupper. I förskolan ansvarar specialbarnträdgårdsläraren för undervisningen i specialgrupp och i skolan är det specialklassläraren som ansvarar. I gruppen finns ofta en gruppassistent med för att stödja barnen i deras lärande.

Specialundervisningsgrupperna kan utformas på olika sätt beroende på den lokala servicemodellen. I en kommun kan det finnas egna specialundervisningsgrupper t.ex. för barn som har svårigheter i språkutveckling, och egna undervisningsgrupper för barn som behöver särskilt stöd för att utveckla sina sociala och emotionella färdigheter. I några kommuner undervisas dessa barn i samma undervisningsgrupper. Inom specialgrupper används ofta kombinerade klasser vilket betyder att gruppen består av barn i olika årskurs.

En så kallad start- och nollklassundervisning ligger någonstans mellan förskola och nybörjarundervisning. I några kommuner är gruppen avsedd för de barn som har beslut om särskilt stöd och förlängd läroplikt. På annat håll har gruppen utformats för de barn som behöver ett år till för att förbereda sig för de kunskaper som behövs i årskurs 1 (genom att börja skolan ett år senare). Målet med undervisningen är då mellan förskol- och nybörjarundervisningen. I gruppen kan också finnas sådana barn som följer första års läroplan för allmänundervisningen och som behöver mindre grupp att vänja sig i början av studier. Beroende på kommuner anses Start- eller nollklass som smågrupp eller speciellgrupp inom allmänundervisning. Från startklassen går barnet till årskurs 1 eller 2 antingen till allmänundervisningsgruppen eller specialgruppen, beroende på stödbehovet.

Allmänt stöd

Varje barn har rätt till stöd och handledning för sitt lärande och sin skolgång. I nivån för allmänt stöd kan barnets lärande och skolgång stödjas genom differentiering av undervisningen och metoder, flexibel organisering av undervisningen, stödundervisning och specialundervisning på deltid. Genom att kontinuerligt följa med och bedöma barnens lärande och utveckling kan behovet av allmänt stöd upptäckas i tidigt skede. Med hjälp av allmänt stöd strävar man efter att sätta in stödåtgärder i ett tidigt skede och därmed förebygga eller minimera svårigheternas grad och varaktighet. Samarbetet mellan hemmet och (för)skolan är mycket viktigt för att hitta de stödformer som är mest ändamålsenliga för barnet.

När barnet har svårigheter eller behöver kortsiktigt stöd har barnet rätt till allmänt stöd genom t.ex. deltidsspecialundervisning eller stödundervisning. Med specialbarnträdgårdslärarens eller speciallärarens hjälp kan del av undervisningen ordnas flexibelt som kompanjonundervisning, smågruppsundervisning eller individuell undervisning. I deltidsspecialundervisningen och i stödundervisningen kan barnet få individuella uppgifter, tid och handledning av läraren.

Tillsammans med föräldrarna kan man fundera på de stödformer och -material som kan användas för att träna matematiska färdigheter även hemma. Matematiska färdigheter kan tränas i vardagssysslorna (t.ex. spel, lekar och hemarbete) och genom läxläsning. Läraren kan göra upp en plan för elevens lärande i samråd med föräldrarna. Med planen strävar man efter att ha de bästa förutsättningar för lärandet. Planen måste inte göras upp inom det allmänna stödet men kan fungera som en översikt över vilka tilläggsstöd och tjänster barnet fått och vilka överenskommelser som gjorts.

För att komma fram till de lösningar och stödformer som är mest ändamålsenliga för barnet kan elevvårdsgruppens expertis användas. Elevvårdsgruppens mångprofessionella kunnande kan ge tilläggstjänster och stöd för barnet.

Intensifierat stöd

Ifall det allmänna stödet inte räcker för att stöda barnets lärande och skolgång, behöver barnet få mera regelbundet, långvarigt och omfattande stöd. Denna stödform benämns intensifierat stöd. Vid intensifierat stöd kan barnet få alla stödformer som tillämpas i förskolan eller i skolan, bortsett från specialundervisning som ges på basen av beslut om särskilt stöd. Samarbete med barnets vårdnadshavare och barnet är viktigt både vid utredningen av rätta stödformer och vid planering och förverkligande av stödet.

Inledandet och ordnandet av det intensifierade stödet samt vid behov barnets övergång till det allmänna stödet behandlas i den yrkesövergripande elevvårdsgruppen.

Pedagogisk bedömning

Innan intensifierat stöd inleds ska en pedagogisk bedömning av barnets situation utföras. Det särskilda stödet förverkligas utgående från dokumentationen i den pedagogiska bedömningen. Pedagogiska bedömningen görs skriftligen av barnets lärare. I den pedagogiska bedömningen beskrivs barnets utveckling och barnet som helhet, det allmänna stöd som barnet fått och utvärdering av dess inverkan, barnets förutsättningar och specifika behov samt en bedömning av de stödarrangemang som behövs för att stöda barnets lärande och skolgång. Dokumentationen i den pedagogiska bedömningen behandlas i elevvårdsgruppen. Efter det antecknas det planerade intensifierade stödet i en plan för lärandet. Informationen som samlats in vid pedagogiska bedömningen används för uppgörandet av planen.

Under det intensifierade stödet ska barnets utveckling och lärande i matematik kontinuerligt utvärderas och följas upp. Vid behov revideras barnets plan för lärandet så att planen motsvarar barnets behov.

Särskilt stöd

Särskilt stöd ges till de barn som inte i tillräcklig utsträckning når målen för tillväxt, utveckling och lärande trots andra former av stöd. Särskilt stöd ordnas inom ramen för allmän eller förlängd läroplikt. Det särskilda stödet utgörs av specialundervisning enligt beslutet om särskilt stöd samt av andra former av stöd inom förskolan och den grundläggande utbildningen. Syftet med det särskilda stödet är att erbjuda eleven helhetsmässigt och systematiskt stöd. För att ge särskilt stöd ska utbildningsanordnaren fatta ett skriftligt beslut (beslut om särskilt stöd), som föregås av en pedagogisk utredning av barnets lärande och skolgång. Efter beslut om särskilt stöd görs det upp en individuell plan för hur undervisningen ordnas.

Pedagogisk utredning

Innan det skriftliga förvaltningsbeslutet om särskilt stöd fattas bör en pedagogisk utredning göras. I den pedagogiska utredningen kartläggs barnets lärande och skolgång. I undantagsfall kan beslut om särskilt stöd fattas innan förskolan eller grundläggande utbildningen påbörjas, utan pedagogisk utredning och intensifierat stöd. Undantagen gäller ifall psykologisk eller medicinsk bedömning påvisar att undervisningen inte kan ordnas på annat sätt p.g.a. handikapp, sjukdom, försenad utveckling eller motsvarande orsak. I den skriftliga pedagogiska utredningen beskrivs tidigare utredningar och bedömningar samt bedömning av de stödåtgärder som behövs. Barnets lärare utreder hur barnets utveckling och lärande framskridit. Den yrkesövergripande elevvårdsgruppen beskriver de tidigare stödformerna och åtgärderna, samt barnets helhetssituation. På basen av lärarens och elevvårdsgruppens utredningar bedömer utbildningsanordnaren behovet av särskilt stöd.

För beredning av beslutet om särskilt stöd kan man även införskaffa andra utlåtanden, såsom ett psykologiskt eller medicinskt utlåtande eller en motsvarande social utredning.

Beslut om särskilt stöd

För att barnet skall få särskilt stöd krävs ett beslut om särskilt stöd. Beslutet är ett skriftligt förvaltningsbeslut. I beslutet om särskilt stöd (dokumentet) bestäms aspekter som är av betydelse för barnets rättsskydd och för hur ordna undervisningen (huvudsakliga undervisningsgrupp, eventuella tolk- eller assistenttjänster och andra tjänster). Även individualisering av läroämnen bestäms i beslutet. Det är frågan om ett administrativt beslut där besväradressen ska bifogas. Beslutet granskas åtminstone efter årskurs två och innan årskurs sju, och alltid då barnets behov av stöd förändras. För granskningen görs en ny pedagogisk utredning. Ett nytt beslut om särskilt stöd fattas även om man konstaterar att behovet av stöd kvartstår. Om man bedömer att barnet inte längre är i behov av särskilt stöd, fattas ett beslut om att stödet avslutas. Barnet övergår då till intensifierat stöd och det upprättas en plan för lärandet.

Individualiserad lärokurs

Målsättningen är att stödja varje barn med hjälp av allmänt och intensifierat stöd så att målen för den allmänna lärokursen kan nås. Om barnet trots givna stödåtgärder inte når upp till basmålen för kärninnehållet i lärokursen, kan lärokurserna individualiseras. Individualisering av lärokurser kräver beslut om särskilt stöd. Beslutet har föregåtts av en pedagogisk utredning, där man har konstaterat att barnet trots givna stödåtgärder inte når upp till de allmänna målen för lärokursen. De individuella målsättningarna och innehållet samt uppföljning och utvärdering av barnets framsteg beskrivs i den individuella planen (individuell plan för hur undervisningen ska ordnas).

Undervisningen för ett barn som följer individuell plan sker oftast med hjälp av special(barnträdgårds)lärarens stöd antingen i barnets egna undervisningsgrupp eller i individuell- eller smågruppsundervisning. Ifall barnet följer individuell plan i ett flertal läroämnen kan undervisningen ske helt och hållet i en specialundervisningsgrupp.

Bedömningen i lärokursen görs på basen av de individuella mål man ställt upp för barnet. Bedömningen är härmed inte jämförbar med bedömningen för den allmänna lärokursens mål. På barnets betyg förses siffervitsordet eller den verbala bedömningen i ämnet med en asterisk (*). Asterisken informerar om att lärokursen är individualiserad. På betyget vid tilläggsuppgifter omnämns att de lärokurser som är försedda med en asterisk har studerats enligt individuell lärokurs.

Förlängd läroplikt

Förlängd läroplikt är aktuellt för ett barn som på grund av handikapp eller sjukdom inte kan uppnå målen för den grundläggande utbildningen inom nio år. Det gäller t.ex. syn- och hörselskadade barn samt fysiskt eller intellektuellt gravt handikappade barn och barn med försenad utveckling. Beslut om förlängd läroplikt fattas i regel innan läroplikten börjar. Då fattas även ett beslut om särskilt stöd för barnet. Den förlängda läroplikten börjar då barnet fyller 6 år och pågår i 11 år. Inom den förlängda läroplikten har barnet möjlighet att påbörja förskoleundervisningen redan i femårsåldern. Syftet är att ge barnet bättre beredskap inför skolgången, så att barnet klarar av grundläggande studier på bästa möjliga sätt. Undervisningsanordnaren besluter hur undervisningen förverkligas.

Studier enligt verksamhetsområde

Då undervisningen inte kan ordnas läroämnesvis kan man istället ordna undervisningen utgående från verksamhetsområden. Detta förverkligas för de barn med grav utvecklingsstörning, handikapp eller sjukdom. I beslutet om särskilt stöd bestäms då om studier enligt verksamhetsområde. De verksamhetsområden som hör till läroplanen är motoriska färdigheter, språk och kommunikation, sociala färdigheter, färdigheter för dagliga rutiner (ADL) och kognitiva färdigheter.

Målen ställs individuellt så att de är realistiska och meningsfulla för eleven. I en undervisning som ordnas enligt verksamhetsområden ska barnet bedömas per verksamhetsområde, enligt de målsättningar som gjorts upp i den individuella planen. Bedömningen baserar sig på barnets utveckling och lärandeprocess, utgångsläge och målsättningar. I bedömningen beaktas barnets handikapp eller sjukdom, och de hinder som handikappet eller sjukdomen sätter för lärandet och skolgången.

Individuella planer

Plan för elevens lärande

Planen för elevens lärande är en plan för elevens framsteg i studier och skolgång, de undervisningsarrangemang och det stöd som eleven behöver. I förskolan benämns motsvarande plan för plan för barnets lärande. Planen är ett pedagogiskt dokument som baserar sig på en definition av innehållet i planen i den godkända lokala läroplanen. Den kan vid behov användas inom det allmänna stödet och den ska användas inom det intensifierade stödet. Det intensifierade stödet som ges barnet antecknas i planen för lärandet. Planen uppgörs i samarbete med vårdnadshavarna och barnet. Innehållet i planen görs upp på basen av informationen som samlats i den pedagogiska bedömningen.

Planen för lärandet innehåller information om bl.a. barnets inlärningsfärdigheter och specifika behov för skolgången, målsättningar, särskilt prioriterade områden i olika ämnen, pedagogiska lösningar och principer för uppföljning och utvärdering. Inom det intensifierade stödet följs barnets lärande upp och utvärderas kontinuerligt. Vid behov granskas planen för lärandet och revideras för att bättre svara mot barnets stödbehov.

Individuell plan för hur undervisningen ska ordnas (IP)

För verkställandet av ett beslut om särskilt stöd ska en individuell plan för hur undervisningen ska ordnas (IP) göras upp för eleven. Planen görs upp tillsammans med vårdnadshavarna och barnet. Den individuella planen för hur undervisningen ska ordnas är ett pedagogiskt dokument där den undervisning och det övriga stöd som ges barnet i enlighet med beslutet om särskilt stöd framgår. IP är en plan för barnets lärande och skolgång och en plan över undervisningens innehåll, pedagogiska metoder och övriga behövliga stödåtgärder. Då planen sammanställs utnyttjas barnets plan för lärandet som gjorts upp som en del av det intensifierade stödet, samt den information som tagits fram i den pedagogiska utredningen. Planen granskas vid behov, dock minst en gång per läsår, i enlighet med barnets behov och eventuella förändringar i behoven.

Erfarenheterna av de undervisningsarrangemang, verksamhetsmodeller och stödtjänster som tillämpas för att stödja elevens utveckling och lärande kan antecknas i den individuella planen. Anteckningarna utnyttjas senare i utvärderingen av planen.

Elevvården

Elevvårdsarbetet i skolorna och förskolorna har en viktig uppgift när det gäller alla barns och undervisande personals välbefinnande, såväl i stödjande som i förebyggande syfte. Målsättningen med det elevvårdande arbetet är att förebygga, upptäcka, lindra och eliminera hinder för växande och lärande, lärandesvårigheter och andra skolrelaterade problem i ett så tidigt skede som möjligt.

Undervisningsanordnaren bör utifrån läroplansgrunderna, besluta hur elevvården ordnas i skolan. Den lokala läroplanen om hälsovård avfattas i samarbete med de myndigheter som sköter uppgifter gällande kommunens social- och hälsovård. Elevvårdsarbetet främjar barnets och den ungas lärande och harmoniska och sunda växande och utveckling. Elevvårdsgruppen behandlar alla ärenden konfidentiellt och med tanke på barnets bästa, utgående från de bestämmelser som finns för tystnadsplikt och överföring av information.

Elevvårdsarbetet koordineras och utvecklas i ett yrkesövergripande samarbete, t.ex. i en elevvårdsgrupp. I daghemmets elevvårdsgrupp ingår oftast daghemsföreståndaren, specialbarnträdgårdsläraren, (skol)psykologen, hälsovårdaren och vid behov barnskyddspersonal samt dagvårdsgruppens lärare. I skolornas elevvårdsgrupp ingår skolans rektor, skolpsykologen, skolkuratorn, skolhälsovårdaren, speciallärare och vederbörande lärare. Vid behov kan även andra sakkunniga och barnets vårdnadshavare tillkallas. Då enskilda fall behandlas i elevvårdsgruppen, kan de lärare och personal som direkt berörs tillkallas till elevvårdsgruppen. Elevvården genomförs i samarbete med barnet och vårdnadshavaren. Både barnet och vårdnadshavaren informeras om skolans elevvårdsarbete och om förfaringssätten. I skolan initieras ärenden oftast av lärarna. Elevvårdsgruppens viktigaste uppgift är att behandla ärenden, fördelning av ansvars- och arbetsuppgifter och uppföljning av ärenden. Dessutom arbetar elevvårdsgruppen med att koordinera och utveckla elevvårdsarbetet på skolan eller i daghemmet.