Kartläggning

Läsflytet har varit ett relativt bortglömt område av läsningen. Kanske även därför finns det få kartläggningsmaterial som är ämnade för att kartlägga läsflytet med alla dess aspekter, dvs. inte endast hastighet, utan även förståelse och inlevelse i läsningen. Om man använder material som t.ex. endast mäter läshastighet i tid gäller det att minnas att resultaten endast är riktgivande med tanke på läsflytet.

En del kartläggningsinstrument för läsning mäter delförmågor i läsflyt. Här presenteras några av dem. Då man kartlägger läsflytet kan man också nyttja modellen för uppföljning av läsflyt.

DLS för skolår 4–6 av Järpsten och Taube liksom DLS för skolår 7–9 och år 1 i gymnasiet innehåller ett relativt omfattande prov för att kartlägga just flytet. Läshastighet-delproven består av sammanhängande texter med insprängda parenteser, där läsaren bland några alternativ ska välja det rätta ordet som passar i sammanhanget. Texten läses med tidsbegränsning och man mäter hur långt eleven läst under denna tid och ser dessutom av ordvalen om läsaren klarat av att bibehålla förståelsen under läsningen.

I LS – Reviderad Klassdiagnoser i läsning och skrivning för högstadiet och gymnasiet av Johansson finns avläsningsprov där läsaren läser riktiga ord respektive nonsensord i stigande svårighetsgrad. Tiden för hur länge det tar att läsa orden liksom felfrekvensen noteras.

LäsKedjor av Jacobson finns för elever från första skolåret till gymnasiet. Från fjärde skolåret läser man tecken-, ord- och meningskedjor under två minuter och markerar samtidigt var en teckenkedja, ett ord respektive en mening slutar och nästa börjar. Meningskedjorna kommer också att pröva läsarens känsla för meningar, ett av delmomenten i läsflytet. De yngsta eleverna läser bokstavs- och ordkedjor.

I LäsEttan av Johansson prövas läsningen i första och andra årskursen. Här tar man hänsyn till den snabba benämningen som bakgrundsorsak till svårigheter med läsflyt. Materialet prövar hur snabbt och rätt eleverna klarar av att snabbt benämna bokstäverna samt läsa högfrekventa funktionsord, innehållsord och nonsensord.

Uppföljning

Det är önskvärt att följa upp läsflytets utveckling hos eleven ett par gånger under skolåret. På det viset kan man avgöra om övningar man gör med eleven har effekt och planera vidare insatser.

Ett vanligt sätt att följa upp flytet är att lyssna på elevens läsning. Klassläraren eller specialläraren träffar eleven på tumanhand och lyssnar till hans läsning. Läraren kan också banda in läsningen för att lättare analysera den. Vill man följa upp framstegen fungerar det bäst genom att eleven vid varje uppföljning läser samma text. Med nybörjarläsare kan man dokumentera den tid som använts för läsningen alternativt hur långt eleven läst på en viss tid, antal fel, läskvaliteten samt andra svårigheter som uppkommit. Efter de två första skolåren kan man även notera hur eleven pauserar och betonar läsningen, om eleven läser med inlevelse samt vilka strategier eleven verkar använda för läsningen.