Träna läsflyt

Det finns ingen enskild metod som visat sig vara den effektivaste för att träna läsflytet. Det som ändå är avgörande är mängden läsning, ju mer vi läser desto duktigare blir vi. Motivationen är naturligtvis en central förutsättning, då läsflytets utveckling kräver långsiktig övning och mycket repetition. Därmed är vuxnas stöd och respons till eleven mycket viktiga, likaså dagligen återkommande möjligheter till att öva högläsning i skolan och uppmuntran till lästräning i hemmet.

Några andra viktiga saker att tänka på är att:

• högläsning  verkar i allmänhet vara en effektivare metod än tyst läsning, i och med att koncentrationen och inlevelsen blir annan i högläsning
• eleverna skall ha tillgång till olika slags texter av varierande svårighetsgrad
• elevens läsutveckling gynnas av att hon eller han får läsa i en lugn situation och inte känner krav på att hon eller han måste prestera något på basen av texten efteråt

Uppföljning och feedback

Läsaren får inte lika enkelt s.k. inbyggd respons på utvecklingen av läsflytet, som nybörjarläsare får då han motiveras av att han själv märker att han kan avkoda allt flera ord. Det är inte lika lätt att märka att läsningen går fortare och mer flytande. Dessutom kräver utvecklingen av läsflyt ofta mycket upprepning och övningar, vilket lätt kan kännas frustrerande. Därför måste läsaren få respons från annat håll och uppmuntras att fortsätta öva.

Ett enkelt sätt att följa upp utvecklingen av läshastighetsaspekten i flytet och ge respons är att mäta tiden som går åt för att läsa en viss text eller den ordmängd eleven hinner läsa på t.ex. en minut. Man kan sedan tillsammans med eleven rita en tabell över hur han utvecklat sin läsning, vilket gör framstegen mer synliga för eleven. Om läsaren gör många fel i sin läsning märks utvecklingen i första hand i att antalet felläsningar minskar, då är det viktigt att följa upp både felfrekvens och läshastighet.

Mer om uppföljningen av läsflytet hittar du under Kartläggning

Metoder för att utveckla läsflytet

Upprepad läsning (Repeated reading)

Trots att man inte direkt kunnat urskilja en enskild övningsmetod som ger de bästa effekterna för läsflytet har många forskare visat på styrkorna i upprepad läsning. Den här metoden hör också till de äldsta som använts för att avhjälpa läsflytet.

Upprepad läsning innebär att man läser samma text, ord eller orddelar flera gånger om igen. Tanken är att dessa småningom ska automatiseras för läsaren. Samtidigt kan läsningen också vara motiverande för läsaren i och med att läsningen flyter bättre för var gång. Läsaren lär sig texten bättre och kognitiva resurser frigörs till förståelse och inlevelse. En viss läsuppgift kan upprepas tills man t.ex. nått en viss, överenskommen fart i läsningen. För att lära eleven koncentrera sig också på inlevelsen i läsningen kan en vuxen först läsa texten högt för eleven och ge en modell för inlevelse i läsningen.

Tyvärr generaliseras automatiseringen ändå inte till annat textmaterial, dvs. elevens läsning av just de ord som finns i den text man läsare förbättras, men detta generaliseras inte. Med andra ord fungerar läsflyt som då man spelar ett instrument, trots att man lärt sig Kattpolskan utantill måste man lära sig Für Elise från början.

Minutläsning

En annan version av upprepad läsning. Barnet läser samma text eller ordlista under en t.ex. en minut varje vardag under en vecka. I en tabell skriver man sedan upp dagens rekord, det vill säga den största mängden ord man hunnit läsa under en minut. Läsaren märker att hon för varje gång hinner läsa lite längre fram, vilket ofta motiverar henne att fortsätta.

Läsning med assistans (Assisted reading)

Här ges läsaren en modell för läsningen av någon annan. Det kan t.ex. ske genom simultanläsning där läraren och eleven/eleverna läser en text högt tillsammans. Läshastigheten kan tränas särskilt genom att läraren försöker läsa lite fortare än eleven.

Också ljudböcker kan ge modeller för flytande läsning om eleven lyssnar på boken och samtidigt själv följer med i texten. Eleven kan därefter läsa texten själva eftersom innehållet har blivit bekant. I Svenskfinland måste man ändå noga fundera vilken läsmodell man vill ge barnet. Försök gärna hitta finlandssvenska varianter av ljudböcker.

Förhandstitt på ett kapitel (passage previewing)

Eleven bereds tillfälle att läsa eller lyssna till ett kapitel före han ska göra sin uppgift. Eleven kan lyssna på texten från ett band eller uppläst av läraren eller en annan elev som läser mer flytande. 

Bekanta sig med en ny text på egen hand

Eleven får läsa texten högt för sig själv innan han eller hon läser den med ett par eller en grupp. Att läsa högt tillsammans i grupper eller i par fungerar bäst då läsarna ligger ungefär på samma nivå. Läsaren kan också få förbereda sig på läsningen genom att gå igenom betydelserna hos obekanta ord och ljuda långa och svåra ord på förhand.

Parläsning

Paren kan antingen läsa turvis eller sinsemellan komma överens om hur de läser. Eftersom parläsning anses vara en mer effektiv och motiverande träningsform än individuell läsning rekommenderar man att den används så ofta som möjligt i undervisningen. Paren kan också bildas med elever från parallellklassen, elever från en högre årskurs eller barnets förälder.

För svaga läsare rekommenderar man en vuxen som par eftersom den vuxna samtidigt kan stöda elevens högläsning. Det här kan också vara en motiverande hemuppgift, eftersom barnet ofta tycker det är roligt att läsa tillsammans med föräldrarna.

En kvart om dagen

Den bekanta metoden en kvart om dagen hjälper också utvecklingen av läsflyt. Eleven läser 15 minuter varje dag för en förälder eller ett syskon därhemma. Eleven bokför också vad han eller hon läst och för vem.

Körläsning

Körläsning innebär att hela klassen läser samma text i kör. I början av läsinlärningen anses detta vara en bra strategi för att öva högläsning och för att skapa gemenskapskänsla i klassen. Körläsning kan hjälpa svaga läsare att våga försöka uppnå flyt i läsningen. Språkkänslan hos elever med svag svenska kan gynnas då eleverna på detta vis hör exempel på svenskt språkbruk och på hur ord uttalas på finlandssvenska.

Korta berättelser eller texter passar bra för körläsning. Texterna skall ha en klar rytm och särskilt bra passar ramsor, dikter och sångtexter. Korta dialoger kan läsas så att grupper i klassen får rollerna som personerna i dialogen. Körläsning skall ske så långsamt att också de långsammaste läsarna kan hänga med.

Förläsare 

En förläsare kan läsa t.ex. berättarens delar i en text och klassen läser dialogen eller den fortsatta texten under berättarens delar. Klassen kan också upprepa efter förläsaren. 

Drama

Då man gör läsdrama, det vill säga man läser högt samtidigt som man dramatiserar, skall eleven vara så säker på sin läsning att han eller hon under dramatiseringen också kan satsa på framställning och betoning. Därför bör man välja bekanta texter, gärna dialoger som material för läsdrama.

Diskussion om pausering och betoning i texter

Eleverna fäster inte automatiskt uppmärksamhet vid pausering, rytm och betoning i texter. Därför kan man tillsammans diskutera en text och märka ut var man kunde pausa. Även i detta avseende fungerar vuxna som en modeller för eleverna. Man kan till exempel välja att banda in då läraren läser och då eleven läser. När eleven lyssnar på bandet gör man eleven uppmärksam på hur läsaren betonar och pauserar texten. 

Läsning med inlevelse

Det lönar sig att fästa uppmärksamhet vid inlevelsen i läsningen. Man kan till exempel be eleven läsa för någon annan person som om hon talade till personen. Pröva även hur det skulle låta om en trött respektive ivrig person skulle läsa en viss replik. Fundera på hur läsarens röst förändras när repliken slutar med ett frågetecken eller utropstecken.

Klassbibliotek

För motivationens och läslustens skull är det viktigt att litteratur finns tillgänglig i klassrummet. Det skall finnas böcker på en lämplig svårighetsnivå inom olika områden som intresserar eleverna.

Boktips

Elevers och lärares boktips kan väcka intresse för nya böcker bland eleverna. För att uppnå läsflyt är det viktigt att eleven läser mycket och regelbundet, gärna varje dag. Det här förutsätter att läsaren är intresserad av att läsa och att han upplever av att han lyckas i läsningen. Därför är det viktigt att fästa uppmärksamhet vid faktorer kring motivationen.

Var en god förebild

För att barnet skall veta vad målet med flytande läsning är, är det viktigt att den vuxna fungerar som förebild för hur flytande läsning låter. Högläsning är viktig i hemmet, i daghemmet och i skolan för att barnet skall få så många modeller av läsflyt som möjligt.

Träna enheter som är mindre än ord, men större än en bokstav

Forskning har visat att långsam läsning delvis beror på att läsaren koncentrerar sig på små enheter i taget och fixerar ovanligt länge på dem, dessutom återvänder läsaren ofta till det han läst tidigare. Det här går delvis att träna bort. Man kan hjälpa läsaren att lära sig läsa större enheter som stavelser, morfem och vanliga bokstavskombinationer (t.ex. ändelser som -er,  morfem som sch (sje-ljudet)).

Välj vanliga bokstavskombinationer eller enheter som förekommer ofta men ändå utgör en viss utmaning. Det lönar sig att välja enheter som förekommer relativt ofta i texter eleven möter i läsningen till vardags för tyvärr överförs inlärningen inte på andra enheter än just de som tränas.

På samma vis kan man träna läsning av högfrekventa korta ord.

De bästa resultaten uppnås vanligtvis då man kombinerar olika metoder. Genom att använda många olika övningsmetoder kan man stärka olika delar av läsningen, som korrekt avkodning, snabbhet och ge modeller för flytande läsning. Det är också mer motiverande med mångsidig träning och barnet orkar upprepa de olika övningarna fler gånger då man varierar mellan dem.