Läsundervisning för nybörjare
Den första läsundervisningen handlar om arbete med fonologisk medvetenhet och ordavkodning. Vanligtvis delar man in metoderna inom nybörjarläsning i tre huvudgrupper: syntetiska metoder, analytiska metoder och interaktiva metoder. Vid all läsning och läsundervisning finns inslag av både syntetiska och analytiska metoder men som lärare skall man välja att ha sin utgångspunkt i någondera typen.
Syntetiska metoder
Syntetiska metoder brukar också kallas för bottom-up-teorier. Förespråkarna för dessa metoder menar att läsningen går från delarna till helheten. Metoderna går alltså från språkljud och bokstäver till ord, meningar och texter. Man utnyttjar inre ledtrådar i form av ordets bokstäver och motsvarande ljud och förståelsen för texten infinner sig sist. Den vanligaste syntetiska metoden är den metod som kallas ljudmetoden eller fonematiska principen.
Man skall se på läsundervisningen i ljuset av läsutvecklingen. Fonologisk läsning innebär att en duktig läsare kan läsa och uttala obekanta ord. För läsutvecklingen är det helt avgörande att barnet tillägnar sig skriftens ljudprincip.
Barn tar till sig skriftens fonemprincip för enskilda bokstäver på två olika sätt. De lär sig direkt de enskilda bokstävernas ljud och namn till exempel genom att fråga om dem eller genom direkt undervisning om dem, eller så lär sig barn indirekt bokstävernas ljud genom att se skrivna ord och höra dem uttalade. Barn behöver kunna de flesta bokstäverna innan de kan börja läsa självständigt.
Ljudmetoden försöker, till skillnad från bokstavsmetoden, lära eleverna att använda bokstävernas ljud snarare än deras namn. Detta ger mycket större möjligheter till att eleverna skall få ordet rätt då de stavar sig igenom ett obekant ord. Den största utmaningen för ljudmetoden i det svenska språket är att bokstäverna inte alltid uttalas med standarduttalet. Därför är det lönsamt att i läsundervisningen börja med ljudenliga ord. Det har även diskuterats huruvida det är bättre med direkt eller indirekt instruktion inom ljudmetoden. Indirekt undervisning kan till exempel innebära en språkstimulerande miljö, där eleverna har tillgång till texter och läsuppgifter av olika slag. Det är ändå viktigt att komma ihåg att många elever har svårt att knäcka skriftspråkets kod på egen hand. Därmed riskerar barnen att få en väldigt långsam läsutveckling med de indirekta metoderna och har följdaktligen behov av direkt instruktion.
Den allmänna bilden av ljudmetodens effekt är positiv. När ljudmetoden ingår som övergripande del i den tidiga läsundervisningen blir eleverna snabbt självständiga läsare. Då målet är att eleverna snabbt skall få redskap för att bli självständiga läsare är metoden effektiv. Fonologins roll är ändå oklar då det gäller duktiga läsare på grund av att den inte alls bidrar till förståelse av ord hos läsare. De vanligaste felen läsare gör som använder den fonologiska lässtrategin är att de väljer fel bokstav och att hela ordet därmed blir fel, att en bokstav faller bort, att en extra bokstav kommer till och att bokstäver byter plats.
Analytiska metoder
De analytiska metoderna kallas också för top-down-teorier. Enligt dessa metoder går läsningen från helheten till delarna. Läsningen inleds med förståelse av texten och slutar med igenkänning av bokstäverna. Den vanligaste analytiska metoden är ordbildsmetoden eller helordsmetoden.
Helordsmetoden skiljer sig från ljudmetoden genom att man ur grammatisk synpunkt i helordsmetoden utgår från enheten ord. I ljudmetoden däremot utgår man från enheten bokstavsljud. Helordsmetoden går ut på utantill inlärning eftersom man enligt den lär sig minnas ord som bilder. Genom att använda skriven text försöker man i sin tur skriva sig till läsning.
Undervisning efter ordbildsmetoden innebär ett försök att undervisa direkt i igenkännandet av hela ord. Det är ett sätt att hjälpa eleverna att skapa ortografiska identiteter för ord, det vill säga ordbilder, i minnet. Man kan säga att ordbildsmetoden gör undervisningen i skriftens principer indirekta och undervisningen i undantagen direkta. Det är viktigt att lära sig läsa och minnas ordbilder eftersom man som läsare då bättre kan fokusera på innehållet i texten i stället för på avkodning av enskilda ord.
Interaktiva metoder
Interaktiva metoder innebär kombinationer av syntetiska och analytiska metoder. Läsaren använder i detta fall både inre och yttre ledtrådar
En kombination av ljudmetoden och helordsmetoden skulle vara det optimala för eleven. Forskning tyder på att de flesta elever lär sig läsa oavsett vilken metod som används. Om man i undervisningen tar in element från båda läsmetoderna på ett förnuftigt sätt och tar hänsyn till elevens behov och förutsättningar ökar chanserna till att flera skall lyckas med läsning.