Stöd läsintresset

Endast genom att läsa mycket och regelbundet blir man en god läsare.

Litteratur som stöd för läsundervisningen

Litteraturundervisningen ska sporra eleverna till att göra egna tolkningar av texter. I nybörjarundervisningen kan eleverna genom att lyssna och läsa bekanta sig med barnlitteratur och därmed lära sig att välja litteratur som intresserar dem. En målsättning skall också vara att barnet läser böcker som motsvarar läsförmågan. Det är viktigt att eleverna får möjligheter att diskutera i grupp och dela med sig sina läserfarenheter.

Lärarens uppgift är att väcka diskussion och frågor om texter, styra eleverna till att aktivt använda lässtrategier samt att följa upp läsförståelsen. Eleverna blir mer intresserade av att läsa då man skapar en miljö där man uppskattar att man delar med sig sina erfarenheter och inte fokuserar på att jämföra sig med varandra.

Forskning tyder på att aktiv läsning och läslust har ett samband med god läsförmåga. Därför är det viktigt att lära eleverna att regelbundet besöka biblioteket. Att läraren och föräldrarna visar gott exempel är viktigt för läslusten. I familjer där läsning hör till vardagen och där man ofta besöker biblioteket får barnet en modell för läsintresse. I skolan skapar läraren en läsmodell genom de böcker han eller hon väljer och genom att han eller hon läser högt för eleverna. Också de andra eleverna i klassen fungerar som modeller för barnet och barnets fortsatta intresse för läsning.

Vad kan läraren göra?

Läraren och eleverna kan rekommendera nya böcker för varandra till exempel genom bokföredrag. Forskning tyder på att barn vill läsa oftare när de själv får välja vad de läser, när de får diskutera med någon om vad de läst och när de känner att de lyckats med läsningen. Läsintresset kan med hjälp av litteratur stödas på bland annat följande sätt:

• Läs ofta högt för barnen och diskutera kring de böcker som lästs.
• Vid litteraturundervisning är det viktigt att det finns många böcker i klassen. Skaffa olika typer av böcker till klassbiblioteket; bilderböcker, lättlästa böcker, serier, diktböcker, faktaböcker, sagoböcker, detektivböcker osv. Låt eleverna välja vad de vill läsa men ordna samtidigt boktips i klassen så att eleverna hittar nya, intressanta böcker. Ordna böckerna i klassbiblioteket enligt till exempel svårighetsgrad eller tema så att barnen ser dem och så att de är lättillgängliga.
• Ordna läsplatser eller saker (t.ex. dynor, en soffa, en fåtölj eller en läsmatta) i klassen som lockar eleverna till läsning och lugn.
• Reservera tid för lässtunder då alla läser sin egen bok tyst för sig själv. Också läraren skall delta i denna aktivitet. Bra ställen i boken kan sedan läsas upp högt för de andra. Ställ frågor och ge uppgifter till eleverna: Fanns det något ställe i boken som är oklart? Leta fram ett ställe som väckte några känslor hos dig. Leta fram ett ställe som gjorde dig förvånad. Leta fram ett spännande eller roligt ställe i boken.
• Visualisera elevernas läsning genom att skapa en hög av de lästa böckerna, ett lästräd, eller en läsmask. Samtidigt skall också annat material som eleverna gjort på basen av lästa böcker finnas synligt, till exempel serieteckningar och miniatyrmodeller.
• Byt boktips med en annan klass för att hitta nya böcker. Detta kan till exempel göras genom att skicka post om boktips till den andra klassen eller till en viss elev i klassen.
• Sätt tillsammans med eleven upp konkreta veckomål för läsningen enligt elevens förutsättningar. För detta kan ett läspass eller läsdiplom användas.
• Om man väljer att läsa en gemensam bok i klassen, bör man komma ihåg att boken skall vara så lätt och kort att alla elever klarar av att läsa den. Målet med det här är en gemensam läserfarenhet som man sedan kan använda som underlag för diskussion och skrivning enligt elevens egna förutsättningar.
• Ge eleven olika alternativ för hur boken skall behandlas. Det kan ske till exempel genom att eleven på en kopia av bokens pärm skriver när han eller hon läst boken samt vad han eller hon tyckte om boken, eleven håller ett bokföredrag eller tipsar om boken för några elever eller hela klassen, eleven för läsdagbok över tankar som dykt upp under läsningens gång, brevväxlar kring boken, skriver en bokrecension, ritar en bild eller gör en video om boken.
• Använd litteratur som inspiration för konst, lek och övningar. Bland annat för följande saker kan litteratur användas som inspiration: bildkonst, musik, dans, teater, improvisation, rollspel (eleven går i roll som någon av bokens huvudpersoner och svarar på de andra elevernas frågor), tomma stolen (eleverna talar till en tom stol, där man fantiserar att en av bokens huvudpersoner sitter), bilder, statyer, tänka högt, miner, gester och tonfall (en dialog ur boken som man framför med olika tonfall).
• Eleven som författare. Eleverna skriver och skapar själv böcker. Böckerna skall sedan finnas tillgängliga i klassen så att eleverna kan läsa varandras berättelser. Samtidigt kan man öva användning av medieverktyg som textbehandlingsprogram och digitalkamera
• Bekanta er med författarens produktion och bjud in författaren på besök eller diskutera med författaren genom hans eller hennes Internetsidor, e-post eller genom brevväxling.
• Informera föräldrarna om hur viktig den vuxna modellen är, hur de kan stöda sitt barn till att bli en aktiv läsare och hur man skapar ett läsintresse genom att till exempel läsa för barnet, läsa med barnet, lyssna på då barnet läser och diskutera om läserfarenheter med barnet.