Träna läsflyt i skolan

Det viktigaste man kan göra för att eleverna skall uppnå en flytande läsning är att låta eleverna läsa mycket och helst med hjälp av vuxnas stöd och respons. Eleverna skall ha tillgång till olika slags texter med varierande svårighetsgrad.

Metoder för att uppnå flytande läsning

• Var en god förebild

För att barnet skall kunna veta vad målet med flytande läsning är, är det viktigt att den vuxna fungerar som förebild för hur flytande läsning låter. Högläsning är viktig i hemmet, i daghemmet och i skolan för att barnet skall få så många modeller av läsflyt som möjligt.

• Högläsning varje dag

Barnets egna hörselintryck stöder synintrycken. Därmed blir också betoning och pausering av text och ord klarare. Om det finns brister i barnets läsförmåga är det viktigt att ofta låta barnet läsa högt för dig. Försök alltså hitta en lugn stund på tumanhand så att hela gruppen inte lyssnar på barnet som läser högt. En stressande situation kan redan i sig försämra läsflytet.

• Upprepad läsning

Upprepad läsning av samma text har visat sig vara en bra strategi för att uppnå bättre flyt i läsningen. I detta fall har det visat sig vara mer effektivt att eleven läser texter som innehåller något nytt ord som inte direkt känns igen än att eleven endast läser lätta texter. Detta innebär att eleven inte endast skall läsa texter på ”bekvämlighetsnivå”.

• Minutläsning

Barnet läser samma ställe i läseläxan varje vardag under en veckas tid. I en tabell skriver man sedan upp dagens rekord. Det vill säga den största mängden ord man hunnit läsa under en minut.

• Bekanta sig med en ny text genom att läsa den högt för sig själv

Låt eleven läsa texten högt för sig själv innan han eller hon läser den med ett par eller en grupp. Det kan också vara bra att barnet får ta reda på svåra ord och uttryck innan man börjar med parläsning.

• Parläsning

Paren kan antingen läsa turvis eller sinsemellan komma överens om hur de läser en given text. Eftersom parläsning anses vara en mer effektiv och motiverande träningsform än individuell läsning rekommenderar man att den i undervisningen används så ofta som möjligt. Paret kan också vara en elev från parallellklassen, en elev från en högre årskurs eller barnets förälder. För svaga läsare rekommenderar man att ha en vuxen som par eftersom den vuxna samtidigt kan stöda elevens högläsning.

• Läskvart

Läskvarten är en tillämpning av parläsning där eleven hemma läser för en förälder eller ett syskon. Detta skall ske 15 minuter varje vardag och hemma bokför eleven vad han eller hon läst och för vem.

• Körläsning

Körläsning innebär att hela klassen läser samma text i kör. I början av läsinlärningen anses detta vara en bra strategi för att öva högläsning och för att få en gemenskapskänsla i klassen. Körläsning kan hjälpa svaga läsare att våga försöka uppnå flyt i läsningen. Tvåspråkiga elever kan gynnas av detta eftersom de här kan lära sig uttala de svenska orden på rätt sätt. Därmed kan metoden höja självkänslan för de tvåspråkiga eleverna. För denna typ av övning passar korta berättelser eller texter bäst. Texterna skall ha en klar rytm och därför passar ramsor, diker, låttexter eller korta dialoger speciellt bra. Läsningen skall ske tillräckligt långsamt så att också de långsammaste läsarna kan följa med texten.

• Förläsare

En förläsare kan läsa berättarens del medan resten av klassen läser dialogen som körläsning. Klassen kan också upprepa all text som förläsaren först läst.

• Ljudböcker

Ljudböcker kan ge modeller för flytande läsning då eleven lyssnar på boken och samtidigt själv följer med i texten. Eleven kan därefter själv läsa texten själv eftersom innehållet har blivit bekant. I Svenskfinland måste man ändå noggrant fundera vilken läsmodell man vill ge barnet. Försök hitta finlandssvenska varianter av ljudböcker.

• Drama

Då man gör läsdrama, det vill säga att man läser högt samtidigt som man dramatiserar, skall eleven vara så säker på sin flytande läsning att han eller hon under dramatiseringen också kan satsa på framställning och betoning.

• Diskussion om pausering och betoning i texter

Eleverna fäster inte automatiskt uppmärksamhet vid pausering, rytm och betoning i texter. Därför kan man diskutera kring en text och märka ut var man kunde pausa. Även i detta avseende fungerar den vuxna som en modell för eleverna. Man kan till exempel välja att banda in då läraren läser och då eleven läser. När eleven lyssnar på bandet kan man göra eleven uppmärksam på hur läsaren betonar och pauserar texten.

• Läsning med inlevelse

Fäst uppmärksamhet vid inlevelsefull läsning. Man kan till exempel be eleven läsa för någon annan person. Man kan även prova hur det skulle låta om en trött respektive ivrig person skulle läsa en viss replik. Fundera också på hur läsarens röst förändras när repliken slutar med ett frågetecken eller utropstecken.

• Klassbibliotek

För motivationens och läslustens del är det viktigt att litteratur finns tillgänglig i klassrummet. Det skall finnas lättlästa böcker inom olika områden som intresserar eleverna.

• Boktips

Elevers och lärares boktips kan väcka intresse för nya böcker bland eleverna. För att uppnå läsflyt är det viktigt att eleven läser mycket och regelbundet, gärna varje dag. Då läsaren är intresserad får han eller hon upplevelser av att lyckas. Därför är det viktigt att fästa uppmärksamhet vid faktorer kring motivationen.

Uppföljning av utvecklingen

Två till tre gånger om året skall man följa upp läsflytets utveckling hos eleven. Denna uppföljning kan ge respons åt barnet, föräldrarna och läraren. Uppföljningen sker oftast genom att klassläraren eller specialläraren lyssnar på elevens läsning. Det här sker på tumanhand. Läraren kan också banda in läsningen. Då läraren lyssnar på bandet skriver denna upp hur många ord eleven läst under en minut. Uppföljningen sker bäst genom att eleven vid varje koll läser samma text. Under uppföljningens gång dokumenteras tid som använts för läsningen, antal fel, läskvaliteten samt andra svårigheter som uppkommit. Det här görs för att rätt träning och stöd ska kunna sättas in.

Efter de två första skolåren kan man i denna uppföljning även notera hur eleven pauserar och betonar läsningen, om eleven läser med inlevelse samt vilka strategier eleven använder för läsningen. Dessa faktorer har även ett stort samband med läsförståelsen.