Bedömning av färdigheterna i förskolan
Färdigheter som observeras i förskolan
Uppräkning av talnamn framåt och bakåt inom talområdet 1-20 |
Uppräkning av tal från ett givet tal inom talområdet 1-20 |
Att kombiera siffersymbol och antal inom talområdet 0-10 |
Att fastställa antla genom att räkna inom talområdet 0-20 |
Begrepp gällande riktning och ordningsföljd, t.ex. framåt och bakåt, före och efter |
Jämförelsebegrepp, t.ex. mera, mindre, mest, minst och lika många |
Matematisk-logiska principer
I förskoleåldern utgör de matematisk-logiska principerna medelpunkten för de matematiska färdigheterna. Exempel på grundfärdigheter av detta slag är att ordna i serier, som kan observeras t.ex. genom att be barnet ordna lådor från den största till den minsta. I uppgiften av klassificering kan man be barnet t.ex. plocka föremål som fyller vissa kriterier: ”Ge mig alla klossar som är röda och runda.” Ju fler kriterier och föremål det finns att välja mellan, desto svårare uppgift är det fråga om. Förståelse för motsvarigheter börjar ofta med att förstå en-till-en principen. Detta kan mätas t.ex. med en kombinationsuppgift, där man ber barnet söka matfat av rätt storlek åt katterna: ”Den stora katten äter från det stora fatet, och den lilla katten från det lilla fatet. Kombinera nu varje katt med fat som har rätt storlek.” Förmågan att jämföra kan mätas genom att be barnet göra en uppskattning om var det finns mer och var det finns mindre. Man kan tänka sig att de matematisk-logiska grundfärdigheterna ger en grund för och stöder senare inlärning av matematik på åtminstone två sätt: å ena sidan är de sådana grundläggande tankefärdigheter som behövs i matematisk problemlösning, och å andra sidan vänjer sig barnet vid att använda de grundläggande ord- och begreppsförråd som undervisningen i skolan till stor del baserar sig på.
Räknefärdigheter
Utgående från räkneförmågan utvecklas och breddas förmågan att räkna upp talraden, att räkna antal och hantera siffersymboler. Den enklaste varianten av förmågan att räkna upp tal finns i uppgifter där barnet ombeds att räkna framåt från ett. Dessa uppgifter har ofta formen ”Räkna framåt från ett”, ”Kan du räkna...” eller ”Räkna upp tal från ett”. 67% av barn i förskoleåldern kan räkna upp tal ända upp till 20 (Standardiseringsmaterialet till Test i taluppfattning, 2004). Att räkna upp talraden bakåt är en aning svårare än framåt, oftast på grund av mindre övning. Av barn i förskoleålder kan ca 40% räkna upp talen baklänges från sjutton till ett, då det ges en modell för övningen och konkreta föremål som stöd för minnet (Standardiseringsmaterialet till Test i taluppfattning, 2004). Dessa färdigheter behövs när barnet börjar öva addition och subtraktion, där det är till nytta för att lösa uppgifterna om man kan röra sig framåt och bakåt längs talraden.
Att kunna räkna upp talraden stegvis visar på att barnet redan behärskar talraden bättre. Ungefär hälften av barnen i förskoleåldern klarar av att räkna upp talen stegvis från ett till femton (Standardiseringsmaterialet till Test i taluppfattning, 2004) Att barnet kan börja uppräkningen av tal i mitten av talraden, visar på att barnet har utvecklat en relativt bra förståelse för talraden och kan operera smidigt med den. Exempelvis kan ungefär 60% av barn i förskoleåldern börja antalsuppräkningen från 9 och fortsätta därifrån fram till 15 (Standardiseringsmaterialet till Test i taluppfattning, 2004). Denna förmåga är nyttig senare vid additions- och subtraktionsuppgifter: lösningssättet är snabbare och ger mindre rum för misstag. Att räkna upp talraden stegvis kan även vara till hjälp då man börjar öva multiplikationstabellerna. Ifall barnet hanterar detta sätt att räkna, med t.ex. med fem steg, blir det mycket lättare för barnet att ta till sig femmans tabell.
Behärskning av talsymboler
Att lära sig siffersymbolerna är ett av målen i förskoleundervisningen. Barnet lär sig att kombinera räkneordet med den siffersymbol som han eller hon ser, samt att kombinera siffersymboler till antal. Genom att räkna upp talraden om och om igen lär sig barnet även att avgöra hur många föremål det finns i en helhet.
Aritmetiska principer
Förskolebarn börjar även öva aritmetiska grundfärdigheter, trots att den egentliga inlärningen av dessa färdigheter koncentreras främst till årskurs ett. I förskolan ges dessa uppgifter oftast muntligt och för att lösa dem kan barnen ta hjälp av konkreta föremål. Oftast klarar barnen av att lösa dem med hjälp av uppräkning av talraden.
Antalsuppfattning
Antalsuppfattningen är en bakgrundsfaktor i utvecklingen även hos barn i förskoleålder. Ovanpå den nonverbala antalsuppfattningen utvecklas med hjälp av övning och erfarenhet en förståelse för att talen i talraden är ordnade enligt den mängd de står för. Ett barn i förskoleåldern börjar utveckla förståelse för att ju längre upp i talraden ett tal är, desto större antal står det för. För tillfället vet vi ganska lite om detta delområde i utvecklingen.
Bedömning av lärandet -material för bedömning av matematiska färdigheter hos förskolebarn
För matematikens del bildar Bedömning av lärandet -material en helhet, som innehåller Verktyg för identifiering av stödbehov som är planerade för bedömning av hela gruppens grundfärdigheter i matematik samt verktyg för Uppföljning av lärandet som görs åt en del barn.
Verktyg för identifiering av stödbehov är planerade att användas vid tre olika tillfällen: i början av läsåret (höst), i mitten av läsåret (vinter) samt i slutet av läsåret (vår). Verktygen innehåller hänvisningsmaterial för varje tillfälle för sig. Verktyg för uppföljning av lärande kan användas vid behov, oberoende av tidpunkt, för uppföljning av utveckling och lärande samt för noggrannare bedömning av färdigheter.
Med hjälp av verktyg för identifiering av stödbehov kan läraren bedöma elevgruppens behärskning av grundläggande färdigheter i matematik vid tre olika tillfällen och jämföra den med färdigheterna hos en betydligt större referensgrupp. Så här, tillsammans med andra observationer om barnets lärande, kan läraren dra slutsatser om vilka barn som borde utredas och följas upp noggrannare, gällande deras färdigheter och tillräcklighet av stöd. Bedömningen är något mer omfattande på hösten än på vintern eller på våren, och utöver totalpoängen är det möjligt att få reda på de färdigheter som behöver bedömas noggrannare, övas mera och följas upp, samt om stödet har varit tillräckligt. Vid vinterns och vårens bedömningar studeras barnets resultat enbart utgående från totalpoängen.
Färdigheter som står i fokus vid bedömningen
Innehållet i bedömningsmaterialet bygger på de färdigheter i matematik som anses vara utvecklingsmässigt centrala för barn i förskola. Färdigheter som lyfts fram är 1) antalsuppfattning, 2) förståelse för matematiska samband, 3) räknefärdigheter och 4) aritmetiska grundfärdigheter. (Läs mera om de olika färdighetsområdena i informationstjänsten under Utvekcling av färdigheter).
Färdighetsområde i matematik |
Färdigheter som bedöms |
Höst |
Vinter |
Vår |
---|---|---|---|---|
Antalsuppfattning |
Jämförelse av storleksordning |
x |
x |
|
Förståelse för matematiska samband |
||||
Matematisk-logiska principer |
Jämförelse, talföljder |
x |
|
x |
Matematiska symboler |
|
|
|
|
Aritmetiska principer |
|
|
|
|
Positions- och tiobassystemet |
|
|
|
|
Räknefärdigheter |
||||
Uppräkning av talraden |
Uppräkning av talraden |
x |
x |
x |
Talsymboler |
Kombinering av räkneord – talsymbol - antal |
x |
x |
x |
Antalsräkning |
Att beräkna delar av helheter |
|
x |
x |
Aritmetiska grundfärdigheter |
||||
Addition |
Verbala räknehändelser med addition |
x |
|
x |
Subtraktion |
Verbala räknehändelser med subtraktion |
x |
|
x |