Utvärdering av stödinsatserna

Feed-back

Bra feed-back av läraren hjälper barnet att få en djupare förståelse för det aktuella stoffet och hjälper barnet att jobba vidare med stoffet kring det aktuella temat. Läraren behöver inte fokusera på att ge feed-back om uppgiften är rätt eller fel utan istället fokusera på att stöda barnets lärandeprocess.

Exempel. Läraren Paula gick runt i klassen medan barnen gjorde matematikuppgifter. Hon märkte att en största del av Maijus uppgifter var fel. I stället för att avbryta Maijus arbetande genom att markera dem med fel och be henne att beräkna uppgifter på nytt, ville läraren klara upp varför felen uppstår. Läraren Paula bad Maiju att förklara hur hon hade löst uppgifterna. Maiju använde mentalt uppräkning av talraden som stöd i uppgiften. När hon beräknade 9 - 3 sa hon 9, 8, 7 och skrev upp det sista talet. Läraren märkte att Maijus svar angående subtraktioner var systematiskt ett tal större än borde ha varit. Läraren konkretiserade uppgifter för Maiju med hjälp av fingrarna: ”Vi tar ett bort, återstår åtta; vi tar andra bort, återstår sju; vi tar tredje bort, återstår sex.” Man kan göra detsamma med räkneord: ”Vi tar nionde bort, åttonde bort och sjunde bort, alltså det återstår sex”. För att försäkra med några uppgifter att Maiju förstått saken och fortsatt göra dem rätt, fortsatte läraren sin rund i klassen. Läraren bestämde att observera Maijus beräkning lite noggrannare en liten stund om hon än behöver mer stöd.

Bedömning av färdigheter och provarrangemang

I allmänundervisning lönar det sig att använda sig av screeningsmaterial för att hitta de barn som är i behov av stöd. Proven som görs i skolan hjälper också att följa upp barnens kunnande men för att de mäter det stoff som nyligen gåtts igenom är det bra att regelbundet också utvärdera matematikfärdigheterna mer generellt.

Testen som används som bedömningar kan utförs antingen i gruppen eller individuellt. De individuella bedömningarna utnyttjas ofta av en speciallärare. I den individuella bedömningen kan man noggrannare bedöma bl.a. barnets strategier. I smågruppsundervisning och individuell undervisning hinner man betrakta barnets arbetssätt.

När man bedömer i gruppsituationen kan man också ta hänsyn till olika elever. När läraren är medveten om barnets färdigheter och handlingssätt kan han eller hon även differentiera själva provarrangemangen. Man kan ge mer tid att utföra provet men det måste beaktas i bedömningen. När extratiden börjar kan barnet t.ex. byta sin penna till en annan färg då man kan bedöma både kvalitet och hastighet på arbetande.  Proven kan också delas upp i mindre delar så att bara del av uppgifterna syns. Om barnet stödjer sig mycket mot konkret material kan det vara nyttigt att låta barnet utföra provet, både med och utan material och sedan jämföra resultatet.  Textuppgifter kan läsas högt åt dem som ännu inte har en flytande läsning. Det kan också löna sig att ha de lättare uppgifterna i början av provet.