Stödformer

Allmänt stöd

Varje elev har rätt att få undervisning av hög kvalitet och möjlighet att få handledning och stöd för sin inlärning och skolgång. För att upptäcka stödbehovet i ett tidigt skede bör barnets inlärning kontinuerligt bedömas och stödåtgärder påbörjas så tidigt som möjligt. På detta sätt kan stödåtgärderna sättas in i ett tidigt skede och svårigheternas grad och varaktighet kan förebyggas. De regelbundna bedömningar som utförs i gruppen syftar på att igenkänna de barn vars utveckling av färdigheterna bör observeras noggrannare och som behöver stödåtgärder. Vad gäller allmänt stöd bör barnets stödbehov i matematik besvaras även genom differentiering av undervisningen, samarbete mellan lärare och flexibla undervisningslösningar. I praktiken ser man stödet genom att barnet får ändamålsenliga konkretiserande hjälpmedel, barnet får fokusera på basfärdigheter, barnet får lämplig mängd uppgifter och läxor och vid eventuella prov ges tilläggstid. Genom samarbete med specialbarnträdgårdsläraren och specialläraren kan man få tips, material och strategier för hur stöda barnens lärande.

När barnet har svårigheter eller behöver kortsiktigt stöd har hon eller han rätt till allmänt stöd genom t.ex. deltidsspecialundervisning eller stödundervisning. Med specialbarnträdgårdslärarens eller speciallärarens hjälp kan undervisningen ordnas även som kompanjonundervisning, smågruppsundervisning eller individuell undervisning. I deltidsspecialundervisningen och i stödundervisningen kan barnet få individuella uppgifter, tid och handledning av läraren. Meningen är att använda månsidiga metoder och material som ger barnet nya sätt att lära sig.

För att undervisningen ska lyckas, är det viktigt att vårdnadshavarna informeras om deltidsspecialundervisning, stödundervisning samt metoder för att förverkliga undervisningen. Tillsammans med föräldrarna kan man fundera på stödformer och -material som kan användas för att träna matematiska färdigheter även hemma. Matematiska färdigheter kan tränas i vardagssysslorna (t.ex. spel, lekar och sysslor i hemmet) och genom läxläsning. Läraren kan göra upp en plan för elevens lärande i samråd med föräldrarna. I planen tydliggörs t.ex. vilka stödformer barnet får och vilka områden i matematiken barnet fokuserar på.

Intensifierat stöd

Om lärandet i matematik inte framskrider på önskat sätt, trots att barnet har fått allmänt stöd, behöver barnet mer systematiskt, intensivt och varaktigt stöd. Denna stödform benämns intensifierat stöd. Vid intensifierat stöd kan barnet få alla stödformer som tillämpas i förskolan eller i skolan, bortsett från specialundervisning som getts utgående från beslutet av särskilt stöd. I praktiken innebär intensifierat stöd i matematik strukturerad, systematisk och långsiktig stödundervisning, kompanjonundervisning getts av specialläraren eller deltidsspecialundervisning. Undervisningen kan förverkligas inom klassen, i smågrupp eller som individuell undervisning. Specialläraren kan fungera som kompanjonlärare eller ha ansvar för smågrupps- eller individuellundervisning. Specialläraren har möjlighet att ge mera individuell handledning åt barnet och hitta för barnet de lämpliga arbetssätten, såsom material och metoder som bäst stöder honom/henne.

Pedagogisk bedömning

Innan intensifierat stöd inleds ska en pedagogisk bedömning göras. Det särskilda stödet förverkligas utgående från dokumentationen i den pedagogiska bedömningen. Pedagogiska bedömningen uppgörs av barnets lärare. I den pedagogiska bedömningen beskrivs bland annat:

• barnets utveckling och helhetsbild av barnet
• det allmänna stöd som barnet fått och utvärdering av dess inverkan
• barnets förutsättningar och specifika behov
• en bedömning av de stödarrangemang som behövs för att stöda barnets lärande och skolgång

Samarbetet med vårdnadshavarna och barnet är viktigt med tanke på utredning av behoven, planering och förverkligandet.

Det är skäl att göra en noggrannare bedömning av barnets kunnande i matematik, särskilt vid övergångarna mellan de olika stödformerna. Bedömningen kan göras med hjälp av heltäckande uppgiftshelheter som mäter barnets kunskaper och färdigheter i matematik. På basen av resultaten kan barnets färdigheter, svårigheter och behov beskrivas utförligt i den pedagogiska bedömningen. I bedömningsprocessen kan även specialläraren eller specialbarnträdgårdsläraren delta.

Inledandet och ordnandet av det intensifierade stödet samt vid behov barnets övergång tillbaka till det allmänna stödet ska behandlas i den yrkesövergripande elevvårdsgruppen på grund av den pedagogiska bedömningen.

Plan för lärandet

Efter behandlingen av ett enskilts barns ärende i elevvårdsgruppen ska det intensifierade stödet som ordnas för eleven skrivas in i barnets plan för lärandet. Planen görs upp tillsammans med barnets vårdnadshavare. Planen baserar sig på den information som den pedagogiska bedömningen gett. Plan för lärandet ska innehålla följande information (här betonas de punkter som speciellt handlar om plan för lärandet i matematik, för att få en närmare beskrivning av innehållet se källan):

• inlärningsfärdigheter och specifika behov för skolgången
• målsättningar gällande arbetskunskaper och interaktion samt skolgången
• särskilda betoningsområden gällande inlärning i matematik
• pedagogiska lösningar (bl.a. flexibla grupperingar, kompanjonundervisning, undervisningsmetoder, inlärningsstrategier, arbetsmetoder, läromaterial)
• förverkligandet av samarbete mellan elev och vårdnadshavare, stödet av vårdnadshavaren
• uppföljning och bedömning av lärandet, elevens möjlighet att visa sitt kunnande på olika sätt, bedömningssätten och tidpunkter samt elevens självvärdering
• personer som har deltagit i plan för lärandet.

Inom det intensifierade stödet följs barnets lärande upp och utvärderas kontinuerligt. Vid behov granskas planen för lärandet och revideras för att bättre svara mot barnets stödbehov.

Särskilt stöd

Ifall det intensifierade stödet inte är tillräckligt, barnet når inte upp till läroplanens mål trots stödet och lärandet är fortfarande mycket problematiskt, bör en noggrannare utredning av barnets färdigheter och kunskaper i matematik utföras. Utgående från utredningen planeras ett mer helhetsmässigt och systematiskt stöd. Särskilt stöd är den starkaste stödformen och ges på basen av ett beslut om särskilt stöd. Särskilt stöd utgörs av specialundervisning och andra stödformer som tillämpas i förskola och skola. I matematiken innebär särskilt stöd ofta individualisering av lärokursen, vilket betyder att individuella målsättningar görs upp för barnet och undervisningen ordnas som specialundervisning, exempelvis smågruppsundervisning som ges av speciallärare.

Pedagogisk utredning

Innan det skriftliga förvaltningsbeslutet om särskilt stöd fattas bör en pedagogisk utredning göras. I den pedagogiska utredningen kartläggs barnets lärande och skolgång. (I undantagsfall kan beslut om särskilt stöd fattas innan förskolan eller grundläggande utbildningen påbörjas, utan pedagogisk utredning och intensifierat stöd. Undantagen gäller ifall psykologisk eller medicinsk bedömning påvisar att undervisningen inte kan ordnas på annat sätt p.g.a. handikapp, sjukdom, försenad utveckling eller motsvarande orsak.) I den skriftliga pedagogiska utredningen beskrivs tidigare utredningar och bedömningar samt bedömning av de stödåtgärder som behövs. Barnets lärare utreder hur barnets utveckling och lärande framskridit. Den yrkesövergripande elevvårdsgruppen beskriver de tidigare stödformerna och åtgärderna, samt barnets helhetssituation. På basen av lärarens och elevvårdsgruppens utredningar bedömer utbildningsanordnaren behovet av särskilt stöd. I den skriftliga pedagogiska utredningen beskrivs:

• barnets lärande (i matematik) och skolgång
• intensifierat stöd som barnet fått och bedömning av dess påverkan
• inlärningsfärdigheter och specifika behov för skolgången
• bedömning av stödåtgärder som behövs (bl.a. undervisnings- och inlärningsmetoder, arbetssätten, material och hjälpmedel)
• bedömning av om barnet behöver individualiserad lärokurs i ett läroämne

För beredning av beslutet om särskilt stöd kan man även införskaffa andra utlåtanden, såsom ett psykologiskt eller medicinskt utlåtande eller en motsvarande social utredning. För lärandet i matematik kan ett utlåtande införskaffas av psykolog eller neuropsykolog över utredningar om barnets kunskaper och färdigheter i matematik. I utredningarna kan även kartläggas andra eventuella svårigheter som inverkar på lärandet. För psykologiska eller medicinska utredningar behövs alltid vårdnadshavarnas tillstånd. Psykologen kan exempelvis rekommendera neuropsykologisk habilitering för inlärningssvårigheter i matematik.

Beslut om särskilt stöd

I beslutet om särskilt stöd (dokumentet) bestäms aspekter som är av betydelse för barnets rättsskydd och för hur ordna undervisningen (huvudsakliga undervisningsgrupp, eventuella tolk- eller assistenttjänster och andra tjänster). Även individualisering av läroämnen bestäms i beslutet. Beslutet är ett förvaltningsbeslut. Beslutet granskas åtminstone efter årskurs två och innan årskurs sju, och alltid då barnets behov av stöd förändras. För granskningen görs en ny pedagogisk utredning. Ett nytt beslut om särskilt stöd fattas även om man konstaterar att behovet av stöd kvarstår. Om man bedömer att barnet inte längre är i behov av särskilt stöd, fattas ett beslut om att stödet avslutas. Barnet övergår då till intensifierat stöd och en plan för lärandet. För ett barn som har fått beslut om särskilt stöd uppgörs en individuell plan för hur undervisningen ska ordnas.

Individualiserad lärokurs

Målsättningen är att stödja varje barn med hjälp av allmänt och intensifierat stöd så att målen för den allmänna lärokursen i matematik kan nås. Om barnet trots givna stödåtgärder inte når upp ens till målen för kärninnehållet i matematik, kan lärokurserna i matematik individualiseras. Individualiseringen kräver beslut om särskilt stöd. Beslutet har föregåtts av en pedagogisk utredning, där man har konstaterat att barnet trots givna stödåtgärder inte når upp till de allmänna målen för lärokursen.

De individuella målsättningarna och innehållet samt uppföljning och utvärdering av barnets framsteg beskrivs i den individuella planen. Ett barn som följer individualiserad lärokurs i matematik kan framskrida i egen takt genom undervisningsformer och -arrangemang som bäst passar barnet. Målen och innehållet härleds ur de allmänna målen för den aktuella lärokursen, ofta även genom att målen och innehållet för lägre årskurser tillämpas. Dessutom kan barnets studier stödjas med hjälp av lämpligt studiematerial, lämpliga hjälpmedel och metoder samt pedagogiska arrangemang. Undervisningen sker oftast med hjälp av speciallärarens stöd antingen i barnets egen undervisningsgrupp eller i individuell- eller smågruppsundervisning.

Bedömningen i lärokursen görs på basen av de individuella mål man ställt upp för barnet. Bedömningen är härmed inte jämförbar med bedömningen för den allmänna lärokursens mål. På barnets betyg förses siffervitsordet eller den verbala bedömningen i ämnet med en asterisk (*). Asterisken informerar om att lärokursen är individualiserad. På betyget vid tilläggsuppgifter omnämns att de lärokurser som är försedda med asterisk studerats enligt individuell lärokurs.

Individuell plan för hur ordna undervisningen (IP)

För verkställandet av ett beslut om särskilt stöd ska en individuell plan för hur undervisningen (IP) göras upp för eleven. Den individuella planen för hur undervisningen ska ordnas är ett skriftligt pedagogiskt dokument där den undervisning och det övriga stöd som ges barnet i enlighet med beslutet om särskilt stöd framgår. IP bör innefattas följande information (här betonas de punkter som speciellt handlar om den individualiserade lärokursen i matematik, för att få en närmare beskrivning av innehållet se källan):

• inlärningsfärdigheter och specifika behov för skolgången
• individualiserad lärokurs, dess målsättningar och centrala innehåll
• uppföljning och bedömning av framskridandet, elevens möjlighet att visa sitt kunnande på olika sätt, bedömningssätten och tidpunkter samt elevens självvärdering
• pedagogiska lösningar såsom flexibla grupperingar, kompanjonundervisning, undervisningsmetoder, inlärningsstrategier, arbetsmetoder, kommuniceringssätten, särskilda hjälpmedel, läromaterial och annat stöd
• beskrivning av elevens undervisning vid sidan av den övriga undervisningen och/eller i specialundervisningsgruppen
• beskrivning av mångprofessionellt samarbete och olika aktörers ansvarsområde
• förverkligandet av samarbete mellan elev och vårdnadshavare, stödet av vårdnadshavaren
• personer som har deltagit i uppgörandet av planen

Då planen sammanställs utnyttjas barnets plan för lärandet som gjorts upp som en del av det intensifierade stödet, samt den pedagogiska utredningen och den information som tagits fram i den pedagogiska utredningen. Planen granskas vid behov, dock minst en gång per läsår, i enlighet med barnets behov och eventuella förändringar i behoven.

Erfarenheterna av de undervisningsarrangemang, verksamhetsmodeller och stödtjänster som tillämpas för att stödja elevens utveckling och lärande kan antecknas i den individuella planen. Anteckningarna kan utnyttjas i utvärderingen av planen.

Källor

Opetushallitus 2010. Esiopetuksen opetussuunnitelman perusteet 2010.

Opetushallitus 2010. Perusopetuksen opetussuunnitelman perusteiden muutokset ja täydennykset.