Utveckling av färdigheterna
De centrala tidiga färdigheterna inom matematik kan indelas i fyra huvudområden, eller kärnområden för färdigheter, vilka i sin tur består av flera delfärdigheter. Dessa fyra färdighetsområden är centrala i utveckling av matematiska färdigheter. Redan i förskoleåldern kan man upptäcka stora skillnader i barnens matematiska färdigheter. Det är värd att notera de barn som har svaga eller bristfälliga färdigheter så att alla barn ska utveckla så goda matematiska färdigheter som möjligt redan i ett tidigt skede. I internationella och finska forskningar har det framkommit att det tidiga kunnandet i matematik förutspår starkt det framtida kunnandet i skolmatematik.
Modellen av de fyra kärnområden för färdigheter ger en bild av de färdigheter som är väsentliga i utveckling av matematik, gällande barn i förskoleåldern och nybörjarundervisningen. Pilarna i figuren åskådliggör utvecklingsmässiga samband som påvisats i longitudinella studier. Genom att klicka på delar är det lättare att hitta information om de delområden i matematik som intresserar dig. De olika färdighetsområdena är specificerade i följande delar. Mer information om färdighetsskillnader och olika utvecklingsstigar mellan barn kan hittas bakom underrubrikerna i denna del.
FIGUR. De centrala matematiska färdighetsområdena för barn i förskoleåldern och i nybörjarundervisningen.
(Du kan klicka direkt på den term, som du vill ha information om, eller använda navigationsfältet till vänster.)
Denna huvudindelning i fyra kärnområden för färdigheter grundar sig på litteraturanalysen (Aunio & Räsänen, 2014, accepted with minor corrections), som bygger på granskningen av longitudinella undersökningar och tester. I litteraturanalysen undersöktes det först hurdana matematiska färdigheter mättes i tester som bedömer matematiskt kunnande hos barn från förskoleåldern till nybörjarundervisningsåldern (5-8år). Med i undersökningen togs sådana tester där normerna publicerades (dvs. det finns information om hur barnen i medeltal klarar av testen), testerna är sådana som används av lärare i flera olika länder och där matematiska färdigheter av olika slag mätas. Dessutom påverkar det inte i testerna hurdan läroplan skolan följer. Testerna som valdes ut för granskning: Lukukäsitetesti (van Luit et al., 1994), Number Knowledge Test (Griffin, 2003), Early Numeracy (Wright et al., 2006) ja TEMA-3 (Ginsburg et al., 2006). Av dessa verk är Lukukäsitesti det enda som har publicerats på finska (van Luit, Van de Rijt & Aunio, 2006).
Därefter analyserades de uppföljningsundersökningar som genomförts efter år 1997. I undersökningarna forskades matematiska färdigheter hos barn i 5-8 årsåldern. Med i undersökningen var bara de rapporter som har publicerats i tidningar som följer internationell bedömning. Syftet med en sådan analys var att hitta färdigheter som står i centrum av utvecklingen under förskol- och nybörjarundervisningen och de färdigheter som bäst förutspår den framtida matematiska framgången men möjligtvis också de matematiska inlärningssvårigheterna. Meningen med att utforma modellen var att erbjuda lärare en modell där de centrala färdigheterna i matematik förekommer och som kan användas till att kartlägga undervisning och stödåtgärder, planering och genomförande. Modellen av de fyra kärnområden för färdigheter byggdes på basis av litteraturanalysen.
