Språkligt arbetsminne

Arbetsminnet (eller korttidsminnet) handlar om vår förmåga att hålla information i minnet under kortare tider före den eventuellt förs över till långtidsminnet. Arbetsminnet är aktivt då vi utför målinriktat arbete och gör flera saker åt gången. Det är viktigt i all nyinlärning men också i social kommunikation. Likaså spelar arbetsminnet en stor roll vid läsning och läsinlärning.

Vid läsning samspelar arbetsminnet och långtidsminnet. Fonem är inlärda beståndsdelar av ord och för en automatiserad läsning bör läsaren hitta fonemen i långtidsminnet och behandla och hålla kvar dem i arbetsminnet. Läsning och skrivning kräver alltså enorm flexibilitet och felfri aktivitet av minnesfunktionerna.

I skolan används arbetsminnet också bl.a. då eleven följer undervisningen och följer olika instruktioner. Arbetsminnet är centralt för uppgifter där man gestaltar helheter och drar slutsatser, som i hör- och läsförståelse och problemlösning. Barn med arbetsminnesproblem kan tyckas ha svårt att koncentrera sig och lätt glömma vad de har i uppgift att göra och därmed kan de också ha svårt att följa instruktioner.

Arbetsminnets fyra delar

Enligt den mest kända modellen för arbetsminnet delas det i fyra delar. Den centrala exekutiva funktionen fungerar som en slags centralenhet som kontrollerar arbetsminnet. Den planerar och styr aktiviteten och reglerar vår uppmärksamhet genom att t.ex. styra uppmärksamheten åt ett visst håll och utesluta överflödiga intryck. För att kunna använda sig av minnesstrategier måste man ha en fungerande central exekutiv funktion.

Som undersystem till den centrala exekutiva funktionen finns den fonologiska loopen (eller slingan) och det visuospatiala skissblocket. Den fonologiska loopen ansvarar för att förvara verbal och auditiv information. Loopen är litet av ett arbetsrum som förvarar informationen samtidigt som den används för andra kognitiva uppgifter. Det visuospatiala skissblocket ansvarar på samma sätt för information av visuell och spatial karaktär.

Den fjärde komponenten, den episodiska bufferten, integrerar information från de två ovannämnda undersystemen och från långtidsminnet. Den episodiska bufferten kan alltså koppla ihop ny information med sådant vi kan från förr till en ny helhet.

Den fonologiska loopen har att göra med språklig processering. Den är viktig t.ex. för utvecklingen av ordförråd, talutvecklingen, läsutvecklingen och läsförståelsen. Man antar att nybörjarläsare använder denna del av arbetsminnet då de förvandlar visuell information (bokstäver) till fonologisk information (ljud) och sedan håller ljuden i minnet för att koppla dem till ett ord. Det fonologiska minnets kapacitet är begränsad, vilket även gäller för andra delar av arbetsminnet. En fyraåring klarar av att hålla omkring 2–3 enheter i det fonologiska minnet, medan en femåring klarar av att återkalla 3–4 enheter. Forskning tyder på att arbetsminnet har en kapacitet på ungefär 30 sekunder och finns alltså till för att hålla information färsk under en pågående aktivitet. Svaga läsare har ofta svårt att bevara information just i det fonologiska minnet, men detta innebär inte nödvändigtvis att de har allmänna minnessvårigheter.

Arbetsminnets delar