Förutsättningar för läsning

Adams, M. J. (1994). Beginning to read. Thinking and Learning about Print. Cambridge: MIT Press.

Adler, B. (2010). Adler Arbetsminnestest. Hämtad från: www.arbetsminne.nu/testinfo.pdf Hämtad den 28 april 2011

Ahvenainen, O. & Holopainen, E. (1999). Lukemis- ja kirjoittamisvaikeudet. Teoreettista taustaa ja opetuksen perusteita. Jyväskylä: Special Data.

Baddeley, A. (2007).Working memory, thought, and action. OUP, Oxford.

Baddeley, A. (2003). Working memory and language: an overview. Journal of Communication Disorders, 36, 189-208

Baddeley, A. (2000). The episodic buffer: a new component of working memory? Trends in Cognitive Sciences, 4, 417-423.

Baddeley, A. D. & Hitch, G. J. (1974). Working memory. The Psychology of Learning and Motivation, 8, 47–90

Bowey, J. A. (2007). Predicting Individual Differences in Learning To Read. Ingår i M. J. Snowling & C. Hulme (red.). The science of reading. A Handbook. Blackwell publishing.

Byrne, B. (2007). Theories of Learning to Read. Ingår i M. J. Snowling & C. Hulme (red.). The science of reading. A handbook. Blackwell publishing.

Elbro, C. (2004). Läsning och läsundervisning. Stockholm: Liber.

Gathercole, S.E., & Baddeley, A.D. (1993). Working memory and language. Hove, UK: Lawrence Erlbaum.

Goswami, U. (1998). Cognition in children. Hove, UK: Psychology Press.

Hall, J.W., Wilson, K.P., Humphreys, M.S., Tinzmann, M.B., & Bowyer, P.M. (1983). Phonemic similarity effects in good vs. poor readers. Memory and Cognition, 11, 520-527

Häggström, I. (2003). Elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Ingår i L. Bjar & C Liberg (red.) Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur.

Høien, T. & Lundberg, I. (1999). Dyslexi. Från teori till praktik. Stockholm: Natur och kultur.

Johnston, R.S., Rugg, M.D., & Scott, T. (1987). Phonological similarity effects, memory span and developmental reading disorders: The nature of the relationship. British Journal of Psychology, 78, 205-211

Klingberg, T., Fernell, E., Olesen, P., Johnson, M., Gustafsson, P., Dahlström, K., Gillberg, C. G., Forssberg H., Westerberg, H. (2005). Computerized training of working memory in children with ADHD – a randomized, controlled trial. Journal of the American Academy of Child and Adolescent Psychiatry, 44, 177-186

Logie R. H. (1995). Visuo-spatial Working Memory. Lawrence Erlbaum Associates, Hove, UK.

Liberg, C. (1993). Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur.

Lundberg, I. & Herrlin K. (2005). God läsutveckling. Kartläggning och övningar. Andra upplagan. Stockholm: Natur och kultur.

Luotoniemi, E., Numminen, H., Sokka, L. & Vedenkannas, U., (2009). KUMMI 6 Muistan, siis osaan! Jyväskylä: Niilo Mäki Instituutti

Lyytinen, H. & Lyytinen, P. (2007). Lukivaikeuden tunnistaminen ja ennaltaehkäisevät toimet. Tillgänglig 7.2.2009: http://www.lukimat.fi/lukeminen/kirjoituksia/suomenkieliset-artikkelit/lukivaikeuden_tunnistaminen.pdf

Magnusson, E. & Nauclér K. (1993). Bedömning av språklig medvetenhet hos förskolebarn och skolbarn. Löddeköpinge: Pedagogisk Design.

Magnusson E. & Nauclér K. (2003). Språkstörningar i tal och skrift. Ingår i L. Bjar & C Liberg (red.) Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur.

Numminen, H., Service, E., Ahonen, T., Korhonen, T., Tolvanen, A., Patja, K. & Ruoppila, I. (2000). Working memory structure and intellectual disability. Journal of Intellectual Disability Research, 44, 579–590

Ponsila M-L. (1996). Fonologisten taitojen yhteys lukemaan ja kirjoittamaan oppimiseen. Ingår i Launonen K. & Korpijaakko-Huuhka A-M. Kommunikoinnin häiriöt. Syitä, ilmenemismuotoja ja kuntoutuksen perusteita. Lahti: Helsingin yliopisto, Lahden tutkimus- ja koulutuskeskus.

Scarborough, H. (1998). Early identification of children at risk for reading disabilities. Phonological awareness and some other promising predictions. Ingår i: B.K. Shapiro. P.J. Accardo & A.J. Capute (red.), Specific Reading Disability. A View of the Spectrum. Maryland: Tork press.

Schuchardt, K., Maehler, C. & Hasselhorn, M. (2008). Working memory deficits in children with specific learning disorders. Journal of Learning Disabilities, 41, 514-23

Service, E. & Lehto, J. E. (2002). Muisti ja oppimisvaikeudet. Ingår i H. Lyytinen, T. Ahonen, T. Korhonen, M. Korkman & T. Riita (toim.). Oppimisvaikeudet. Neuropsykologinen näkökulma. Helsinki: WSOY.

Snowling, M. J., Gallagher, A. & Frith, U. (2003). Family risk of dyslexia is continuous: individual differences in the precursors of reading skill. Child Development, 74, 358–373

Sousa, D. (2005). How the Brain Learns to Read. Thousand Oaks, California: Corwin press.

Stone, B. H., Merritt, D. D. & Cherkes-Julkowski, M. (1998). Language and Reading: Phonological Connections. Ingår i D. D. Merritt & B. Culatta (1998) Language Intervention in the Classroom. San Diego, California: Singular Publishing Group.

Svensson, A-K. (2005). Språkglädje. Språklekar i förskola och skola. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur.

Wimmer, H. & Mayringer, H. (2001). Is the Reading-Rate Problem of German Dyslexic Children Caused by Slow Visual Processes? Ingår i M. Wolf (red.). Dyslexia, Fluency and the Brain. Timonium, Md: York press.

Wolf, M. (1986). Rapid alternating stimulus naming in the developmental dyslexias. Brain and Language, 27, 360–379.