Läsflyt

Vad innebär det?

Flyt i läsningen innebär att man kan läsa med rätt satsmelodi när man läser högt. Man kan då läsa sammanhängande text snabbt och felfritt så att man klarar den minnesbelastning som längre meningar kräver. Då man kan läsa flytande kan man dela in text i meningsfulla enheter, fraser och satser. Läsaren vet var man pauserar och var man lägger betoningen. Mogna läsare, som känner igen de flesta orden och som avkodar obekanta ord snabbt trots att de kanske ännu inte är automatiserade, läser också flytande. Läsflyt uppnås inte plötsligt och det beror mycket på typen av text man läser. Även duktiga läsare kan råka ut för texter med en för stor mängd obekanta ord och helt främmande temaområden. I detta fall blir läsningen sällan flytande.

Läsflyt har ett starkt samband med läsförståelsen. Flytet bildar en bro mellan avkodning och förståelse. Då man läser flytande kan man koncentrera sig på innebörden och undertexten istället för på de enskilda orden. Elever som läser flytande kan alltså identifiera ord och förstå samtidigt.

Vilka svårigheter kan uppstå?

De elever som inte kan läsa flytande måste rikta sin uppmärksamhet på ordavkodningen och kan därmed inte koncentrera sig på förståelsen av texten. Det har visat sig att svårigheter med läsflytet handlar om svag fonologisk medvetenhet, långsam benämning eller problem inom båda delområdena. Det kan också handla om för få skriftspråkliga erfarenheter, för lite övning på egen hand eller bristande motivation. Alla språkets delområden, som till exempel språklig medvetenhet och språkförståelse, är centrala för att uppnå flyt i läsningen. I skolan borde man därför varje dag ge eleven en möjlighet att öva högläsning. Samtidigt är det viktigt att man i hemmet uppmuntrar till lästräning.