Kartläggning

En av skolans viktigaste uppgifter är att se till att alla barn lär sig läsa. Genom observation och kartläggning av läsförmågan strävar man till att så tidigt som möjligt identifiera de barn som behöver stöd. Kartläggningen av läsutvecklingen sträcker sig huvudsakligen över förskolan och de tre - fyra första skolåren då grunderna för läsningen läggs. Men i fråga om barn med långsam läsutveckling kan kartläggningen fortgå en längre tid.

Använd gärna objektiva och forskningsbaserade metoder som kartläggningar. Kartläggningar ger en grund för planering av eventuella stödåtgärder för elevens läsinlärning. Om eleven verkar ha andra inlärningssvårigheter lönar det sig att konsultera sakkunniga för vidare kartläggningar, som t.ex. psykolog, talterapeut eller ergoterapeut.

Frågor för kartläggning

Då man kartlägger läsutvecklingen kan man utgå från de grundläggande förutsättningarna för läsningen. Frågorna nedan bygger på dessa förutsättningar och passar att användas som exempel och botten för kartläggning av läsutveckling hos barn i förskoleålder.

Jämför barnets förmåga och utveckling med andra jämnåriga barn i gruppen. Om barnet har svårigheter inom ett visst område, fundera hur just denna sida kunde stödas. Observera att dessa frågor inte är förankrade i någon specifik forskning.

Fonologisk medvetenhet

• Hör barnet i vilket ord s-ljudet finns med, nyckel – ros – morot?

Bokstavskännedom

• Kan barnet namnen på några bokstäver och deras bokstavsljud?

Minnet

• Kommer barnet till exempel ihåg namnen på andra barn, låttexter och ramsor?

Tydligt tal

• Är barnets tal otydligt? Finns det ljudfel, byter barnet ut ett ljud mot ett annat, använder barnet egna ord?

Ordförråd

• Har barnet namn för vanligt förekommande saker och föremål?

Begreppskännedom

• Känner barnet till vanliga begrepp som färger, former, storlekar, tidsbegrepp och platsbegrepp

Förståelse för ord, tal och instruktioner