Kartläggning

Precis som läsningens andra delområden är det även viktigt att läsförståelsen följs upp och kartläggs. För detta syfte finns en del normerade screeningsinstrument att tillgå. Men också klassläraren samlar värdefull kunskap om elevernas läsförståelse då man i undervisningen tillsammans läser och diskuterar texter.

Att följa upp förståelsen

Då man följer upp elevernas förståelse av en text är det viktigt att inte endast fråga efter direkt fakta från texten.

”Kalle satt på trappan och grät. Bredvid honom låg den nya cykeln med vridet styre.”

Istället för att endast fråga var Kalle satt, eller vad han gjorde kan vi t.ex. fråga ”Varför grät Kalle?”. Texten ovan ger ingen direkt förklaring till detta, men en läsare som lärt sig göra inferenser kan göra olika gissningar om varför Kalle gråter.

Kartläggningsinstrument

Några svenskspråkiga, normerade kartläggningar för läsförståelse är t.ex.

DLS kartläggningarna av Järpsten och Taube innehåller kartläggningsinstrument för läsförståelsen från första årskursen till gymnasiet. De yngsta elevernas förståelse prövas genom att de ombeds koppla bilder till texter, senare prövas förståelsen genom flervalsuppgifter och tom. öppna svar.

I LS – Reviderad Klassdiagnoser i läsning och skrivning för högstadiet och gymnasiet av Johansson finns läsförståelseprov med flervalsuppgifter. Till dessa prov finns även särskilt framtagna normer för finlandssvenska elever.

Ida och Filip – kartläggning av läsförståelse för åk 5 är ett finlandssvenskt material av Staffans, Risberg och Kronberg. Ida och Filip innehåller uppgifter av flera olika typer, men inga öppna svar.