Svårigheter med läsförståelse
Då man misstänker att en elev har svårigheter med läsförståelsen bör man först reda ut om basfärdigheterna i läsning fungerar, dvs. är avkodningen automatiserad och läsflytet under utveckling. Men även om dessa fungerar kan läsaren ha svårt att förstå texten. Orsaker till detta kan t.ex. vara ett svagt ordförråd, avsaknad av bakgrundskunskap om temat, svårigheter med att förstå den grammatiska strukturen i texten, svårigheter med abstrakt tänkande, svag slutledningsförmåga eller minnesproblem. Det gäller ändå att minnas att förutsättningarna, liksom läsförståelsen kan utvecklas genom träning och att många elever behöver få direkt undervisning och handledning för att lära sig använda läsförståelsestrategier.
Att läsa med svag förståelse
En svag läsare kan ofta beskrivas som passiv i jämförelse med en elev med god läsförståelse. En svag läsare planerar inte sin läsning, har svårt att uttrycka innehållet i egna ord, kan inte skilja mellan viktigt och oviktigt, drar inte medvetna slutsatser och märker inte heller själv att hon inte förstår det hon läst. Hon ställer inte frågor till texten för att pröva och övervaka sin förståelse och relaterar inte heller texten till det hon kan från förr. En svag läsare kan alltså inte aktualisera sina scheman med tidigare kunskap då hon möter texten. Läsaren kan därmed sakna en viss metakognition, dvs. medvetenhet om de egna tankeprocesserna och den egna inlärningen.
Om texten innehåller många svåra ord, över 20 % av orden är okända, blir det också svårt för läsaren att ta den till sig. Att arbeta med alltför svåra böcker utvecklar inte förståelsen. Lässvaga elever kan ha ett sämre ordförråd än andra elever och eftersom de ofta undviker att läsa kommer ordförrådet inte heller att utvecklas. Men svåra ord skall inte heller utebli från texten. Läsaren borde läsa på en nivå som utmanar henne lite.
Svag läsförståelse kan även hänga ihop med svag hörförståelse eller låg arbetsminneskapacitet. Läsningen förutsätter att läsaren håller information i sitt arbetsminne och kopplar informationen för att bygga en inre bild på basen av texten. Dessutom skall läsaren använda arbetsminnet till följa upp sin förståelse under läsningen.
Kompenserande metoder
Eftersom läsförståelsen påverkar inlärningen så mycket lönar det sig att ta hänsyn till elevens bristfälliga läsförståelse genom att försöka kompensera den. För svaga läsare borde det alltid finnas lättlästa texter tillhands. Idag finns också läromedel i många skolämnen som lättlästa versioner.
En del elever kan ha nytta av att använda talböcker och inlästa läromedel, förutsatt att deras hörförståelse är bättre än läsförståelsen. Likaså kan eleverna ha nytta av att få uppgifter eller information lästa högt för sig istället för att läsa dem på egen hand.