Vad innebär läsförståelse?

Målet för all läsning är att kunna förstå det som läses. En automatiserad avkodning med läsflyt är viktiga delar av läsutvecklingen. Men läsaren måste också ha tillägnat sig strategier och förmågor för att förstå det som står i texten (vilket å sin sida stöder läsflytet). Läraren har en viktig roll för elevernas utveckling av läsförståelsen.

Läsförståelse uppkommer nämligen inte automatiskt som en följd av mycket läsning, utan elever måste ofta undervisas i hur de skall uppnå en god läsförståelse. Idag är läsförståelsen en mycket central förmåga i våra dagliga liv.

God läsförståelse är nyckeln till framgång i de flesta av skolans ämnen och grunden för ett livslångt lärande och ett aktivt liv som samhällsmedborgare. En god läsförmåga ökar också förmågan att ta del av skönlitteraturens spännande värld som ger möjlighet till rekreation och personlig utveckling. (prof. M. Reichenberg)

Att läsa med förståelse

En god läsförståelse bygger på att många bakgrundsförutsättningar är i sin ordning och att läsaren lärt sig att aktivt tillämpa olika läsförståelsestrategier. En skicklig läsare börjar sin läsning med att sätta ett mål för läsningen och förutspå vad texten kommer att handla om. Under läsningens gång prövar han sina antaganden, ändrar dem och gör också nya. Han ställer frågor till texten, reder ut oklarheter och sammanfattar. Han kombinerar information från textens olika delar, aktiverar också sin tidigare kunskap om ämnet och drar på så vis slutsatser. En skicklig läsare följer upp sin egen förståelse och använder sig av t.ex. understreckningar och anteckningar och repeterar svåra meningar och begrepp. Efter läsningen kan en skicklig läsare ännu återkomma till texten i minnet eller genom att bläddra i texten, göra sammanfattningar och kanske fundera vidare på innehållet.

Några särskilt viktiga läsförståelsestrategier är:

• Att göra inferenser. Då läsaren kombinerar information i texten kan man säga att han bygger broar mellan olika delar av texten men han kan även bygga broar till sin egen bakgrundskunskap. Med hjälp av informationen bygger han hela tiden under läsningen gång en inre bild eller modell av det texten handlar om.
• Att övervaka den egna läsförståelsen. Läsaren kontrollerar sin egen förståelse under läsningen och prövar huruvida han förstått rätt och korrigerar sedan även förståelsen, dvs. den inre modellen eller bilden som byggs upp, allt eftersom han får ny information. Samtidigt ställer han också förväntningar på texten och vad som kommer att hända längre fram i den och prövar sedan vidare dessa förväntningar under läsningens gång.
• En känsla för berättelsestrukturen. Läsaren kan bättre förstå texten om han har kunskap om hur en text är uppbyggd, t.ex. vad rubrik, inledning eller avslutning är och hurdan information dessa kan ge läsaren.

Andra färdigheter som är nära kopplade till läsförståelsen är hörförståelse, ordförråd, arbetsminnets kapacitet och den syntaktiska förmågan, dvs. kunskap om hur satser och meningar byggs upp.