Inlärningssvårigheter i matematik och miljön
Hemmet och skolan påverkar barnets förmåga och möjligheter att gynnas av undervisningen samt formar barnets upplevelser och uppfattningar om sig själv som elev (Paananen, Aro, Kultti-Lavikainen, & Ahonen, 2005). Forskningsresultaten har visat att barn med inlärningssvårigheter är speciellt känsliga för det emotionella stödet eller avsaknaden av det i inlärningssituationen. Föräldrarna är nyckelpersoner när det gäller att förmedla detta stöd för självuppfattningen, men också skolan har en viktig uppgift i att stödja utvecklingen av den positiva självuppfattningen och inlärningsmotivationen. Därför borde inlärningen och fostran i skolan och hemmet planeras och förverkligas i en positiv och uppmuntrande atmosfär. Samarbete mellan hem och skola har också en stor betydelse för barnets utveckling. Vikten av detta samarbete blir ännu tydligare i situationer där barnet har inlärningssvårigheter.
Inlärningssvårigheter i matematik och hemmets betydelse
Hemmet formar grunden för barnets självkänsla och inlärningsmotivation. Speciellt för matematikens del är de emotionella faktorerna av stor betydelse, något som understryker vikten av positivt stöd och uppmuntran hemma. Barnets förmåga att orientera sig i en ny inlärningssituation kan också tänkas spegla upplevelser från den tidiga barndomen och hur föräldrarna har lotsat dem genom olika inlärningserfarenheter och vilka känslor och affekter som är förknippade med dem (Ahonen, 1997). Under den första tiden i skolan är föräldrarnas förtroende för barnets skolfärdigheter viktigt. Föräldrarnas uppfattningar om barnets matematiska färdigheter verkar ha en direkt koppling till barnets prestationer i skolan oberoende av vilken barnets tidigare matematiska nivå varit (Aunola, Nurmi, Lerkkanen, Rasku-Puttonen, 2003). Därtill har föräldrarnas allmänna förtroende för barnets förmåga att klara sig i skolan visat sig öka koncentrationsförmågan och befrämjat ett aktivt arbetssätt hos elever under deras första skolår. Genom detta har också matematiken visat sig få ett förstärkt stöd. Föräldrars osäkerhet om barnets förmåga att klara sig i skolan har däremot ökat barnets benägenhet till ett undvikande arbetssätt och därigenom även ökat svårigheter med inlärningen. Föräldrarna förmedlar också hemmets värderingar. En positiv inställning till inlärning och ett uppmuntrande förhållningssätt framkommer bland annat i att föräldrarna visar intresse för barnets skolgång. Också föräldrarnas egen utbildningsnivå har visat sig sammanhänga med barnets matematiska färdighetsutveckling.
Inlärningssvårigheter i matematik och skolans betydelse
Skolstarten är en mycket central fas i barnets utveckling. Då möter barnet för första gången utmaningar som kunde kallas akademiska grundfärdigheter, får kontinuerlig bedömning av sina prestationer, sin inlärning och sin verksamhet i skolan, och via denna respons anammar barnet olika uppfattningar om sina egna förmågor och färdigheter. T.ex. när det gäller utvecklingen av motivationen i matematik har man upptäckt skillnader mellan undervisningsgrupper i de tidiga skolåren (Aunola, Leskinen, & Nurmi, 2004). Barnens motivation för matematik steg proportionellt mera under de första åren i de grupper där lärarens mål med undervisningen var att stärka och utveckla motivationen eller självuppfattningen. De uppfattningar gällande matematik som barnet bildat under sina första skolår förutsåg i sin tur utvecklingen av barnets senare färdigheter i matematik.
