Räknefärdigheter

Behärskning av talsymboler

Det är bra att öva sambandet mellan räkneord, antal och siffra på olika sätt, för att deras flytande kombinationsförmåga förutsätts i den senare inlärningen av grundfärdigheter, såsom i addition och subtraktion.

1) Genom funktionella uppgifter kan man mångsidigt träna räkneord, antal och siffror, vilket också motiverar barnet.

• Kaninöra övning: Övningen görs först så att barnet har fingrarna framför sig och sedan så att barnet lägger fingrarna på huvudet som ”kaninöron”. Barnet bes att visa olika antal: ”Visa tre med ena hands fingrar.” Resultatet som visades med kaninöron kan kontrolleras genom att lägga fingrarna fram på bordet. Övningen blir mer utmanande när barnet bes att visa antalet med båda händers fingrar. Då kan det bli flera svar.
• Klosstorn (paruppgift): Barnen kastar tärningen med prickar eller siffror 1-6. Paret har en låda där finns 12 klossar. Båda barn säger antalet på tärningen och bygger ett torn av lika många klossar. När tornen är färdiga jämför barnen vem som har ett högre torn.  Därtill jämför de hur många klossar högre det andra tornet är. Uppgiften blir mer spellik när man kommer överens om att man får ett poäng av det högre eller lägre tornet (t.ex. en spelmark eller streck till ’timmerflottarens bokföring’). Spelaren som får 5 eller 10 poäng först, vinner spelronden.
• Bollning: Övningen passar för inomhusträning eller ute. Varje barn har en boll (t.ex. tennisboll, basketboll, volleyboll). Läraren visar antalet med en lapp eller säger räkneordet 0 – 10. Barnen bes att göra olika konster, t.ex. att studsa bollen fem gånger, kasta upp bollen två gånger, lyra bollen sju gånger etc.
• Ruta: Man tecknar upp en spelplan på marken, ute med en krita och inne med maskeringstejp. I spelplanen finns en siffra i varje ruta. Barnet hoppar ruta i nummerordning eller dit som de andra ber barnet att hoppa.

• Tal som grupperas via fem: Gruppering via fem med fingrarna betyder att man lär sig att visa talen 1–5 alltid med vänster hand och talen 6–10 visas så att den vänstra handen är fem och ett nödvändigt antal fingrarna läggs till med andra hand. Att lära sig gruppera via fem kan utnyttjas senare som hjälp för att lära sig nya räknestrategier (t.ex. 6 + 7 = (5 + 1) + (5 + 2) = 10 + 3 = 13). Med hjälp av Nalles tiorap lär man sig att säga talen 6–10 och visa dem med fingrarna. Ladda ner Nalles tiorap här (på finska).

2) Bland vardagssysslorna förekommer det många goda möjligheter att träna talets och antalets motsvarighet.

• På måltiden kan man t.ex. låta barnet själv portionera maten enligt anvisning: ”Ta tre köttbullar och två potatis.” Barnen kan också turvis fungera som köksbiträde och dela ut mat. Anvisningen kan även läggas fram som en tavla där man ser siffror 2 och 3 och bild av maten.
• I barnets omgivning finns det också mycket siffror som man kan fråga efter barnet eller berätta för barnet (t.ex. hus- eller lägenhetsnummer, buss nummer, urtavla med siffror, prismärkningar osv.) I omgivningen lär sig barnet även stora tal (t.ex. hastighetsbegränsningar, prismärkningar osv.)

3) Spel är ofta ett motiverande sätt att träna sambandet mellan räkneord och antal.

• Tärningsspel: I tärningsspel kan man först använda en pricktärning. Barnen kastar tärningen, berättar poängsumman och flyttar spelbrickan genom att räkna högt. I tärningsspelen kan man också använda en tärning med siffersymboler då barnet lär sig att igenkänna siffror och förbinda räkneordet och mängden av drag som gjorts. Du kan ladda ner och skriva ut tärningsspelet Mauri Myra som innefattar talområdet 1-10 samt anvisningar. För talområdet 1-40 kan du ladda ner brädspelet och dess anvisningar. I spelet tränas även addition och subtraktion.
• Kortspel: Kortspel som spelas med olika antals- och sifferkort övar också motsvarighet. Du kan ladda ner antalskort, sifferkort samt anvisningar till minnespel och jämförelsespel.

4) Ramsalekar som innehåller siffror och antal är familjära för flera barn. Med tanke på utvecklingen av matematiska färdigheter är det bra att fästa uppmärksamhet vid att nämna och visa antalen t.ex. med fingrar när leken pågår.

• T.ex. fem kråkor, fem små ankor, elefantmarsch osv.

Uppräkning av talraden

Förmågan att räkna upp talraden är en av de centrala baskunskaperna för lärandet av räknefärdigheter. Det är bra att regelmässigt inkludera dem i matematikövningar.

1) Räkna upp tal:

• Uppräkning i ordning framåt eller bakåt: Man räknar upp talen 1–5, 1–10 eller 1–20 framåt eller bakåt. Man kan öva högt tillsammans eller varje barn kan turvis säga ett tal (turer kan framskrida antingen i ordning eller t.ex. enligt ärtpåsen som kastas, så att man måste övervaka sin egen tur).
• Följande eller föregående tal: Läraren börjar räkna upp tal framåt eller bakåt. Barnen säger eller viskar det följande talet av talraden. T.ex. 3, 4, 5, 6, ? Uppgiften blir mer utmanande om talraden förkortas så att slutligen finns det bara två tal i den.
• Räkna upp framåt eller bakåt från ett visst tal: Man börjar räkna upp talen bakåt eller framåt från något visst tal. Uppgiften kan t.ex. vara att räkna upp talen framåt från tre till åtta.
• Jämna och ojämna tal: Man räknar upp jämna och ojämna tal (1-10 och 1-20). I början räknar barngrupper eller barn och lärare upp tal som turläsning (1, 2, 3, 4…). Talen kan räknas upp också med olika ljudstyrkor (t.ex. jämna högt, ojämna viskande), därefter sägs bara jämna tal (2, 4, 6,...) och bara ojämna tal (1, 3, 5,...).
• Granntal: ”Vilket tal kommer efter talet 2?”, ”Vilket tal kommer före talet 3?” Begreppen efter och före kan exemplifieras med tallinjen.
• Med tio steg i taget: Man räknar upp talen framåt eller bakåt med tio steg i taget (från 1 till 100). I början kan det finnas ett exemplifierande material om tior som stöd (man adderar eller subtraherar alltid ett stycke tior).
• Med fem steg i taget: Man räknar upp talen från 1 till 50 med fem steg i taget. I början kan det finnas ett exemplifierande material som grupper om fem.
• Ordningstal: ”Vilken i ordning är du i kön om den första finns här?” ”Vem är den tredje i kön?”

2) Funktionella talradsuppgifter:

• Försvinnande talradet: Man skriver en talrad på tavlan, t.ex. 5, 6, 7, 8, 9, 10, och läser upp den tillsammans. Barnen slutar sina ögonen för ett ögonblick då läraren eller ett av barnen stryker bort ett tal. Därefter räknas talraden upp på nytt, även talet som saknas. Uppgiften kan göras så att det alltid saknas bara ett tal från talradet, som sen skrivs tillbaka, eller så att man stryker bort ett nytt tal i varje runda. På det sistnämnda sättet syns det slutligen inget tal på tavlan utan barnen måste minnas talen ur minnet.
• Bykpojkesiffror: Man lägger sifferkort på golvet eller på bordet. Korten är av ett visst talavstånd (t.ex. 1–10 eller 6–15 osv.). Det har spänts upp ett klädstreck på undervisningslokalen. Barnen kommer turvis att lyfta ett kort och hänga det på klädstrecket med en bykpojke. Innan uppgiften börjar är det bra att berätta vilket som är det minsta möjliga talet så att den första som lyfter ett kort kan placera det rätt på klädstrecket.  När alla korten har spänts upp på klädstrecket är det dags att kolla om de finns i rätt ordning, genom att räkna upp dem. Eventuella fel korrigeras tillsammans. Till slut räknas upp hela talradet framåt och bakåt. Uppgiften kan ändras så att t.ex. bara jämna eller ojämna tal används.
• Barn i kö: I gruppen finns t.ex. 15 barn. Läraren delar för varje barn ett sifferkort som är av ett visst talavstånd. Om talavståndet är 10–25 kommer dessa kort att hittas i gruppen. Läraren ber slumpmässigt ett barn att komma framför klasset och berätta talet på kortet. Därefter bestäms det om man ska fortsätta talradet framåt eller bakåt. Om man fortsätter bakåt ska andra barn se på deras kort och kolla vem som har det föregående talet. Barnet som har det rätta kortet kommer att ställa sig längst bak i kön. Man fortsätter att bygga talradet antingen framåt eller bakåt tills det finns sex barn framför klasset, dvs. talradet utformas av sex tal. Därefter räknar man upp talraden tillsammans först med ögonen öppna och sen med ögonen stängda. Uppgiften kan också försvåras så att en del barn inte visar sitt sifferkort när talradet räknas upp. Uppgiften kan upprepas genom att välja ett annat inledningstal.
• Ruta: Man tecknar upp tio rutor ute med en kruta. På rutor skriver man talen 1-10. Barnen hoppar från en ruta till en annan och säger talen i ordning. Man kan hoppa ruta t.ex. jämfota till jämna tal och med en fot till ojämna tal.

• Räkna upp till tio: Var och en får turvis kasta tärningen (med prickar 1-6). Man räknar upp talen framåt till tio från talet som tärningen visar.
• Rakets startskott: Man går huk på golvet och räknar från tio ner till noll då barnen hoppar upp. Man kan använda också olika startskottstal, t.ex. neråt från 7 eller 9.

3) Ramsor:

• Ramsa om klockan: Barnen fortsätter ramsan till slut. ”Klockan slår ett, mamma kokar omelett, klockan slår två, äpplet är rå” osv.
• Nalleramsan: Med hjälp av ramsan kan man träna talradet 1-10 samt jämna eller ojämna tal. ladda ner och skriva ut Nalleramsan här (på finska).

Antalsräkning

Barnen kan bes att räkna olika slags grejer i vardagssituationer. Motsvarande övningar kan göras också som en del av matematiska undervisningspass.

• I lekandet: t.ex. ”Ge tre klossar till Joonas.” ”Hur många dockor finns det i dockhuset?
• Hur många barn finns på plats? I början av dagen räknar man hur många barn som finns på plats. ”Hur många barn finns på plats? Hur många barn är borta?”
• Granskning av kalender: ”Hur många dagar är kvar på denna vecka? I denna månad?”
• Mätning med steg: ”Hur många trappor gick du? Hur många steg tog du från dörren till din plats?”
• Dela saker: Läraren kan be några barn att dela pennor, häften, sax och annat till andra barn. ”Hur många papper behöver du för barn vid denna bordgrupp? Räkna antalet som behövs.”